onsdag 16 april 2014

Sänniårer?


Hallåjam igen!

Det var länge sen jag bloggade nu och allt är så klart mattes fel... Hon stängde helt enkelt av datorn för en månad sen och jag har inte kunnat sätta på igen.

Vi mår egentligen inte så bra. Sedan jag jamade senast så har två vänner rest över bron, Smulan och Indy. Det känns jamarsorgligt att alla inte kan stanna kvar på jorden, det gör oss ledsna.





Ledsna... 




I helgen har matte och lillhusse storstädat och sprungit omkring med draken och tvättat på fönstren och allt möjligt konstigt. Igår kom nämligen lillma lillhusses flickvän hit och imorrn kommer min Catbook-syster Söta Marys matte. Det måste vara rent och snyggt då.

När allt var klart i söndags jamade matte att vi hade varit jamarduktiga. Lillhusse tyckte inte att vi hade gjort så mycket, men matte påminde om när de tvättade på fönstren. Vi blev instängda i lillhusses rum då eftersom Frank gjorde ett flyktförsök sist matte tvättade fönster. Det var bara det att Frank blev bajsnödig. Han ropade och ropade och tvåbeningarna bara tvättade och tvättade... Till slut var sista fönstret klart och lillhusse öppnade dörren, då for Frank som en pil till kattlådan och bajsade massor. Matte och lillhusse berömde honom för att han kunde hålla sig, men jag kan jama att det var i sista sekunden de öppnade!



Färdigbajsad Frank



Matte har märkt de senaste veckorna att Frank inte riktigt hoppar så bra när han hoppar upp till henne i datafåtöljen, han får ta tag lite med frambenen för att komma upp. I förra Kattliv stod det om nåt som hette arrtrås hos katt. De skrev om en meducin man kunde äta och sen hoppa igen, så matte frågade om den på djuraffären. Hon jamade att vi fyller tio år i år och då jamade djurgubben att vi borde äta sänniårfoder. Det gjorde mig kränkt, Frank och jag är INTE gamla!! *fnyser*
Men när matte gick hem så beställde hon den där undermeducinen och ikväll när Frank skulle hoppa upp i sin fåtölj fick han ta framtassarna till hjälp fast det bara är 3-4 tassimeter. Det stärker matte i tron att Frank inte mår bra i lederna eller bakbenen. Vi ska fråga tant Bm om hon vill hälsa på och titta på Frank och sen ska han få gå till stickisen för han får inte ha ont eller må dåligt.

Har nån av mina vänner erfarenhet av att det är jobbigt att hoppa?




Perfekt kattstege för trötta leder!


I tidningen som matte läste jamade ett par med en sjuk katt att de skaffat en sån här liten trappa till sin katt så att han skulle slippa hoppa så högt. De hade klätt den med matta så att katten inte skulle halka och katten tyckte jamarmycket om sin stege och mådde bättre med sån där undermeducin. Frank ska också få en trappa eller två om han behöver det.











Kommer ni ihåg att jag jamade att matte hade sökt ett stipendijam?
Stipendijamet innebar en resa till det rysskattiska landet och staden Sankt Peterskurr i tre månader i höst. Matte hoppades jamarmycket på att få det även om hon inte ville åka ifrån oss och lillhusse. För några veckor sen fick matte meddelandet att några andra fått pengarna istället och då blev hon jamarbesviken. Nu tänker hon istället att det kanske var en mening med att hon inte fick det. Hon skulle inte kunnat åka ifrån varken mig, lillhusse eller Frank för de där 50.000 pengarna om nån av oss mår dåligt.




Trodde matte att hon skulle kunna sova i en ryssisk säng utan oss!?!
Den tvåbeningen har ingen självinsikt! *fnyser*





Ps. De borrar fortfarande i källaren... Igår morse kom en jamarstor rund brummis som snurrade utanför vår balkong HELA DAGEN!! Ds






16 kommentarer:

  1. För det första, ni är absolut inte gamla! Så det så! Jag börjar bli gammal, men så har jag mitt 17e kalas snart.
    Jag har lite svårt att tassa i trappan på speciellt på morgonen och blev lite mer grinig förut så matte tog mig till vetten. Det tog bilder av mig, inuti, och sa sen att det var sån där artros i lederna bak. Jag får en medulin som heter metacam. Jag har tur som har bra njurar för annars kan man inte ta den. Bra att matte försöker hitta något som kan hjälpa Frank att hoppa igen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men Pelle, är du verkligen 17 år!!! Du ser inte gammal ut... bra gener kan jag tänka mig! *kurr*

      Riktiga tvåbeningar hjälper så klart sina djur om de inte mår bra! :)

      Nosbuffar

      Radera
  2. Vi jamar med Pelle, tio år är väl ingen ålder! Trist att Frank har hoppproblem, men vi tror och hoppas att han kan bli mycket bättre med meducinerna.
    Tänk, om matte hade öppnat dörren bara några sekunder senare... *ryser*... Ibland har man tur - eller också var det skicklighet från den bajsnödiges sida :-)
    Förstår att matte blev besviken över den missade resan till St Peterskurr, men som ni jamar, det var nog bäst som skedde ändå...
    Vi önskar er alla en riktigt glad, fin, rolig och solig påsk!
    Kramar och tassklappar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Frank har en riktig partyblåsa, hmm, mage så han kunde hålla sig som tur var! Jag hade inte torkat annars!!

      Om ni frågar mig så tror inte jag att matte hade klarat att åka ifrån oss... och nu slapp hon ju bevisa det! ;)

      Glad påsk till er!

      Nosbuffar

      Radera
  3. Ni är väl inga sänniårer. Det kommer ju sen! Det hörs på namnet t o m. Ni är unga som kattungar! Kajsa kunde inte hoppa när hon flyttade in här, men det var för att hon aldrig lärt sig det. Kanske har Frank GLÖMT BORT hur man gör?

    Vi har en trappstege som vi gillar jättemycket. Den står bredvid vår matbänk och det var tänkt att lillie skulle ha den och sitta på när hon gör rent våra lådor, men som vanligt tänkte hon fel. Nu har vi den att hoppa på, sitta på, ha vattenskålen på och att flyga över. Helst skulle vi vilja ha sådana överallt. Allra helst trappstegar som går upp till taket!

    Vi tycker att det var bra att matte stannar hemma. Mattar skall inte vara ute och fara utan sina katter! Det är nog lag på det, tror vi.
    nosgos å gottisar
    Maurice & Kajsa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klart vi är unga som kattungar, det har ni rätt i, det där sänniår-ordet tänker vi aldrig jama igen!!
      Jam tycker mycket om tanken på att Frank har glömt hur man hoppar, en tillfällig förvirring helt enkelt. :)

      Vi får se om vi också får en stege, det verkar ju direkt nödvändigt när ni jamar!

      Nosbuffar

      Radera
  4. Kära Linnsen, nu blir vi lite småttigt bekymrade för din Frank - för det kan också vara så att han har ont i njurarna och att det är därför han inte hoppar så bra. Matte säger att det var just att först Aragorn och sedan Imma missade i sina hopp som gjorde att hon upptäckte deras njurproblem. Så matte vill att er matte tar Frank till vettisen ganska snart och kollar hans njurar för säkerhets skull. Hon säger också att det kanske inte är så klokt att börja medicinera innan man fått en riktig diagnos, så ett vet-besök är tillrådligt i alla fall.

    Själva jamar vi att det är JAMARKUL att ni bloggar igen!!! Vi har saknat er alldeles förskräckligt, skall ni veta!

    Tass från Majsan, abbemissa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, har ni också saknat oss? ♥
      Men när ni är oroliga är vi oroliga... Och njurar låter jag INTE Frank ha fel på, den mardrömmen har vi haft färdigt med Lurrvar jamar matte...

      Matte tittade på vårt djursjukhuset i Kumla där vi är medlemmar och de gör sänniårkåntråller. Så här jamar de på hemsidan:

      • Blodtester för njurar, socker och lever
      • Hb
      • Sköldkörtel
      • Vikt
      • Stor allmänundersökning

      Det tycker matte låter bra! Och hon jamar att vi väntar med att börja tugga meducin tills vi har varit på sån kåntråll.

      Nosbuffar

      Radera
  5. Välkomna tillbaka. Så mycket fina bilder på er. Vi jamar med Klosterkatterna, det är nog klokt att gå till vettisen först även om det inte är så kul.Nosbuffar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så jamarmycket och tack så jamarmycket! ;)

      Matte ska skicka iväg oss till stickisen båda två, vi har nog inget val tyvärr... :/

      Nosbuffar

      Radera
  6. Katten Sven09:24

    Hej, vi har verkligen saknat er i bloggen! Säg till matte på skarpen att hon INTE får stänga av datorn så där!
    Tråkigt att ni mått lite så där.... men jag undrar det där uttrycket seniårer osv. 10 år är på ett sätt ingen ålder? Vettisen sa en gång till matte: det här är en katt i sina bästa år etc... då var vår Lillan drygt 10 år (Hon blev 19!!). Hoppas Frank kommer att må bättre av medukaninen och snart kan skutteliskutta igen!
    ps. Vilken rysare det där när han inte kunde gå på lådan :-o
    Nosbuffar från oss

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så jamarmycket! Det känns fint att vara saknad. :)

      Åh, jam men, då har vi ju det bästa kvar om man lyssnar på er stickis! Meducinen har kommit, matte ska bara masa sig iväg och hämta den, men vi är glada så länge vi slipper.

      Tvåbeningar och stängda dörrar är alltid rysare, men när man dessutom är bajsnödig... *håller tassarna för ögonen och skakar på huvudet*

      Nosbuffar

      Radera
  7. Anonym11:44

    Välkomna tillbaka igen. Håll i matte så att hon inte smiter iväg så där med nedstängd dator! Det är ju viktigt för oss katter att få ut våra kattliga fillåsåferingar på jamar-webben. Vi jamar med de andra att Frank nog borde få komma till vettisen.
    Kurrelisvansvift & Kram ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket! :)

      Vi ska aldrig låta matte göra så mot oss igen, det lovar jag! Jag har ett helt block fullt med viktiga saker att jama om ju...

      Matte jamar att hon ska skicka oss båda till stickisen för säkerhets skull!

      Nosbuffar

      Radera
  8. Sänniårer? *fnys* Det kan ju alla se att ni är rena ungkatterna! Fast vi jamar instämmande med klosterkatterna.
    Matte var lite orolig för mig ett tag för jag vill gärna inte hoppa upp på köksbordet, utan mellanhoppar alltid på köksstolen. Men sen såg hon att jag lika ofta hoppar upp på fönsterbrädan först innan jag skuttar till köksbordet och eftersom den är högre så förstod hon att det inte var något att oroa sig över. Jag vill ju inte av misstag hoppa upp på bordet och så har hon lagt en massa bråte i vägen.
    Vad läskigt det lät med runda brummisar som snurrar runt! Hoppas den har försvunnit nu!
    *nosbuffar*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Av vad du jamar förstår jag ju att oro är sånt där som drabbar tvåbeningar som är rädda om sina djur, men för säkerhets skull så ska matte ta med oss på sån där sänniår-kåntråll.

      Snurrbrummisen la dit ett nytt golv i källaren, sen försvann den. Vi väntar med spinning på vad för brummis som ska komma på tisdag... :/

      Nosbuffar

      Radera