Jag är 7 år gammal och bor tillsammans med min man
Frank, lillkatten Lurrvar, matte och lillhusse. I september var det tre år sedan jag flyttade hem hit och då gjorde matte en intervju med mig på Catbook, jag återpublicerar den här:
"
Grattis Linnsen, nu har vi också haft varandra i tre år! Idag för tre år sedan flyttade du in, kommer du ihåg det?
Linnsen: Det är klart jag gör! Jag minns hur ledsen jag var på katthemmet när jag blev alldeles ensam där...
Matte: Nej, nu tar du väl i, det var ju fullt av katter på katthemmet!
Li: Ja, men inga av mina kompisar. Frank flyttade till er, katten Konrad flyttade till ett ställe med massa... gamla tvåbeningar, Kurt och Sinai flyttade nån annanstans och då var det bara jag och Felipé kvar. Men han var ju så gammal, den äldsta av de katter som Frank och jag bodde med på det där första dumma stället där vi fick bo 40 katter instängda i köket...
Matte: Ja, usch så hemskt det måste ha varit! Minns du att Felipé gick till Skaparkatten?
Li: Ja, och jag blev ensam kvar och jag var så ledsen och bara grät, men då ringde katthemsföreståndaren hem till er och sa att "ni måste hämta Linn", som jag hette då, "hon behöver sin kompis Frank" och då fick jag flytta hem till er!
Matte: Ja, när du flyttade hit hette du Linn, men jag har ju en syster som heter det också, så du har kallats för Linnsen sen du kom till oss.
Kommer du ihåg att du höll på att driva matte till vanvett i början?
Li: Linnsen är ett fint namn som jag tycker om, det låter busigt, som jag!
Jag var ju tvungen att undersöka allting när jag kom hem, lillhusse hade ju t.ex ett slags liten dörr till sitt rum eftersom han är, vad heter det, allergenisk eller nåt sånt mot katter, och den där var ju jättebra att öva hoppning på! :)
Matte: Fyra-fem ggr per natt fick jag komma och hämta dig, tills vi till slut tog bort dörren, du tänkte vara i din lillhusses rum helt enkelt, det gick inte att stoppa... Kan du berätta vad du tycker om i livet?
Li: Jag kurrar min Frank mest av allt! ♥
Sen så tycker jag väldigt mycket om att bli borstad av matte, då kurrar jag högt och så är det jättekul när lillhusse leker med mig, han är bäst på att leka, men han vill aldrig göra det nu för tiden...
Matte: Nej, lillhusse har ju blivit rätt stor, nästan 15 år.
Li: Det är väl ingen anledning att inte leka med sin katt va!?
Jag kurrar Frank mest av allt, sa jag det? Han är så stilig och mjuk och han brukar tvätta mig på huvudet!
Matte: Ni är så söta!
Grattis iallafall till att vi har fått ha varandra i tre år! Jag är så glad att du kom till oss!
Li: Jag vet, matte och lillhusse kurrar mig massor för att jag är så söt!"
Min Frank och jag har alltså varit tillsammans hela livet, vi växte upp i det där huset där vi var instängda i köket med ca 40 andra katter. När vi var fyra år kom en ängel från
Örebro Katthem och räddade oss, det låg kiss och bajs, döda katter blandat med levande, tallrikar med ruttet vatten och konservburkar över hela rummet. Polisen vägrade gå in när de hade sett vad som fanns där, så ängeln fick hämta ut oss alla...
 |
| Jag och min Frank ♥ |
Det blev ett långt första inlägg, men så får det vara. Välkomna till min blogg!
Du finns, hjärtat ♥ - och välkommen till bloggkattvärlden!
SvaraRaderaNosPussar Wikki & crew
Tack snälla Wikki! ♥
SvaraRaderaJag lovar att göra Örebro Katthem stolta! :)
Buff
Linnsen
Välkommen in i kattbloggarvärlden, Linnsen! Du och din man är så fina, och vi vill gärna ha er med bland våra länkar... där finns många kattöden att leva med i, för vi samlar på katter med viktiga berättelser. Sådana som du!
SvaraRaderaNosbuff från Imma, abbemissa.
Jam & Kram från oss...
SvaraRadera♥-liga Välkomsttassar in i bloggvärlden!
Välkomna till bloggbyn! Tänk så kul att ni äntligen har börjat blogga. Husse och jag satt faktiskt och läste igenom gamla inlägg på vår blogg och såg då en kommentar från er där ni skrev att ni skickat er favoritleksak till Snuffe. *minns*
SvaraRaderaMjau så skojsit att du också bloggar nu. Så glad jag blev!
SvaraRaderaVilken tur att det kom den där ängeln och räddade er fråndet hemska köket. 40 katter låter jättehemskt på en sådan liten plats.
Nosgos
Välkomna! Vad kul att ni börjat blogga! vad bra att du och Frank fortfarande är tillsammans efter eländet i början. Nosbuff
SvaraRaderaÅhh, vilken historia du och Frank har! Och vi blir riktigt tårögda över att allt det svåra är över och att ni nu har alldeles rätt människor att ta tass om. (Men, du har rätt - 14, nästan 15, år är ingen bra anledning att inte leka med sina katter!!! Tassa till honom på nosen från oss.)
SvaraRaderanosgos å gottisar
Maurice & Kajsa
Och kattentarerna verkar funka också! Wooohooo!!!!
SvaraRaderaHej Linnsen! Jag hittade hit via Wikkis blogg. Åh vilken otäck historia ni har och vilken tur att det finns räddande änglar som törs tassa in och ta tag i eländet.
SvaraRaderaNosGosar från Kolfart.
Åh vilken tur att du blev räddad och att du kom till ett så fint och kärleksfullt hem Linnsen. Vi hälsar dig och de dina jamarvälkomna i bloggkatternas storfamilj! :-)
SvaraRaderaKramar och tassklappar
Imma: Tack snälla! :)
SvaraRaderaJag kommer att känna mig stolt över att få vara med bland era länkar!
Hoppas att mattarna mår bättre nu! :)
Annmi: Tack snälla du, det känns speciellt att nu vara en bloggkatt! :)
SvaraRaderaSippo: Tack snälla, vi har ju läst alla bloggar så länge att det kanske var lika bra att kasta sig med i strömmen! :)
SvaraRaderaJo, vi skickade en orange boll med snöre som lillhusse har gjort, men jag tror att Snuffe nog aldrig hann leka med den, eftersom Skaparkatten kom strax efter... :( Kanske att Tindra kan leka med den nu!
Nea: Tack snälla du! Du verkar vara en mysig katt och du kanske får ge mig tips om småbröder, vi har ju ettårige Lurrvar nu!
SvaraRaderaNej, köket var inte gjort för så många katter... Det värsta är att den som hade oss bodde själv på övervåningen och där hade han några andra katter, men alla oss lät han vara instängda *morrar*
Dui och Deco: Tack snälla, det är kul att blogga! Jag har varit rädd att jag inte skulle ha nåt att jama om bara, men nu säger matte att jag nog snarast får korta ner mina blogginlägg... :/
SvaraRaderaFrank och jag kommer alltid vara tillsammans! ♥
*Buffar tillbaka*
Maurice och Kajsa: Det är ju tack vare er som jag sitter här nu och tassar på tangentbordet! Bara för att jag inte kunde kattentera på er blogg och då sa ni åt mig att börja blogga och nu gör jag det!! :D
SvaraRaderaJag ska tassa till lillhusse på nosen när han har somnat ikväll!
Jo, nu kan jag kattentera hos er, men här hos mig kommer den dumma blogger inte ihåg mig, utan jag får fylla i vem jag är varje gång... :/
Nosbuffar
Kolfart: Hej, visst är det tur! Och du har haft tur också som kom till så fina tvåbeningar. Vi har läst på din blogg och varje gång känner jag hur det blir lite blött vid nosen för att det är så fint hur du har fått det! :)
SvaraRaderaGunilla och Frasse: Tack så jamarmycket! Det känns spännande att blogga!
SvaraRaderaVi är så tacksamma mot Birgit på Örebro Katthem som kom som en ängel och bar ut oss katt efter katt när inte ens polisen ville gå in... :/
Nosbuff
Mina 2-benta har minsann varit på rymmen HELA helgen och givetvis så stänger dom av datorn :(
SvaraRaderaVilken väldans tur att ni blev räddade från det där hemska stället !!
Kan inte ens föreställa mig hur hemskt det måste varit !!
Har de varit ifrån dig hela helgen! :O
SvaraRaderaDet är fräckt att göra så... Matte åkte bort en hel vecka och lillhusse var borta TVÅ veckor i somras, FRÄCKT är vad det är mot oss katter!
Vi trivs mycket bättre med det här köket! :)