Nu ska jag presentera honom lite grann!Den 1:a oktober fick matte ett brådskande SMS från katthemmet om en kattunge som synts till flera dagar vid motorvägen och i området där vi bor, nu hade han fångats in och kunde matte gå och hämta honom och ta hand om honom tillfälligt?
Visst absolut!
När Lusse gick till Skaparkatten var lillhusse borta på läger och när han kom hem så sa han till matte att han inte tycket att vi skulle ta hem några fler kattkompisar, men nu råkade det vara så att just den här dagen var lillhusse på läger IGEN!!
Inget kunde alltså stoppa matte! ;)
Han hade så klart inget namn när han kom, men matte och lillhusse ville hedra Lusse genom att ge den nya kattungen, som antogs vara 5-6 månader gammal, ett namn som började på "Lu" och till slut kom de på namnet "Lurrvar", så det heter han nu!
De första dagarna låg han under sängen, och han är fortfarande väldigt lättskrämd, men nu leker han och vi morrar inte längre åt honom. Jag brukar jama ett ljudlöst "mjau" till honom och då går han fort förbi, tihi!!
När Lurrvar hade varit här några dagar fick han gå till veterinären för att bli kollad ordentligt och då visade det sig att han faktiskt, trots att han är så liten, är ca 1 år gammal. Veterinär Karin konstaterade att han nog är tillkommen genom inavel och därför heller inte kommer att bli större.
De första dagarna låg han under sängen, och han är fortfarande väldigt lättskrämd, men nu leker han och vi morrar inte längre åt honom. Jag brukar jama ett ljudlöst "mjau" till honom och då går han fort förbi, tihi!!
När Lurrvar hade varit här några dagar fick han gå till veterinären för att bli kollad ordentligt och då visade det sig att han faktiskt, trots att han är så liten, är ca 1 år gammal. Veterinär Karin konstaterade att han nog är tillkommen genom inavel och därför heller inte kommer att bli större.
Problemet som är med Lurrvar är att han är sjuk... Ja, han också... :(
Härom dagen märkte matte att Lurrvar, från att ha kissat jättemycket, verkade ha fått stopp. Han gick på lådan, men inget kom och matte fick som tur var en tid hos veterinären. När veterinären tog fram Lurrvar ur buren så började han direkt att säga "FIP och vätskefylld buk" och matte sjönk som en sten, det var ju precis samma som med Lusse!! :O
Men den fan-tass-tiska veterinären som hela tiden pratade med Lurrvar och kallade honom "lilla älsklingen" gjorde ett ultraljud och det visade sig som tur var inte vara varken stopp eller så mycket vätska, däremot var Lurrvar svårt uttorkad, trots allt vatten och mat som han ätit sen han kom, så han blev uppvätskad och blodprov togs. Det visade tyvärr att något är fel med njurarna och nu ska ett urinprov tas för att få fler svar. Han får nu också penicillin blandat med skinkost och han tycker INTE om det!
Härom dagen märkte matte att Lurrvar, från att ha kissat jättemycket, verkade ha fått stopp. Han gick på lådan, men inget kom och matte fick som tur var en tid hos veterinären. När veterinären tog fram Lurrvar ur buren så började han direkt att säga "FIP och vätskefylld buk" och matte sjönk som en sten, det var ju precis samma som med Lusse!! :O
Men den fan-tass-tiska veterinären som hela tiden pratade med Lurrvar och kallade honom "lilla älsklingen" gjorde ett ultraljud och det visade sig som tur var inte vara varken stopp eller så mycket vätska, däremot var Lurrvar svårt uttorkad, trots allt vatten och mat som han ätit sen han kom, så han blev uppvätskad och blodprov togs. Det visade tyvärr att något är fel med njurarna och nu ska ett urinprov tas för att få fler svar. Han får nu också penicillin blandat med skinkost och han tycker INTE om det!
Veterinären sa att vi får vänta och se, om 2-3 veckor borde han antingen ha blivit mycket sämre eller bättre och då vet vi... :/ Så nu hoppas vi och ber allt vad vi kan till Skaparkatten att det inte är Lurrvars tur än!
Begravningen idag var så fin!
Lusse låg i en låda och matte och lillhusse hade med sig ett litet kuvert från oss i familjen som de la i lådan innan den ställdes i graven.
Lusse låg i en låda och matte och lillhusse hade med sig ett litet kuvert från oss i familjen som de la i lådan innan den ställdes i graven.
Lusses kropp vilar nu bredvid katthemskatten Milva och jag tror att han känner sig trygg med henne. Jag har inte berättat det, men Lusse hade bara en halv svans. När han kom till katthemmet runt Lucia förra året var svansstumpen läkt och som att den alltid hade sett ut så där och ingen vet vad som hade hänt med den. Jag, Linnsen, vet så klart, Lusse berättade för mig och Frank, men vi har lovat att inte berätta om svansen. Matte och lillhusse är hur nyfikna som helst, men det löftet håller jag även om Skaparkatten har tagit min vän! Milva hade heller ingen svans. Den var tvungen att amputeras eftersom nånting gjorde att Milva tuggade på den. Hon kurrade speciellt orange katter och då tror jag att hon blir glad över att få ligga bredvid lilla orange Lusse!
När alla urnor hade ställts ner i graven lades granris över och så hjälptes alla tvåbeningarna åt att lägga jord över. Det hela avslutades sen med ännu ett lager granris och i det ljuslyktor som nog lyser än!
.Matte säger att det blev jättevackert och att det var så fint på kyrkogården eftersom solen sken så höstfint över djuren och tvåbeningarna.
Här är Wikkis blogginlägg om dagen:
http://metrobloggen.se/wikipedia/till-vila-i-skaparkattens-frid/
http://metrobloggen.se/wikipedia/till-vila-i-skaparkattens-frid/
För övrigt vill jag tacka för alla välkomsthälsningar! Tänk att lilla jag får vara med i kattbloggfamiljen! :D Jag hoppas att Frank och Lurrvar får höra till också, för min blogg kommer ju även att vara deras, men jag är ju en prinsessa, alltså är det bäst att den står i mitt namn! ;)
Vi tror att Lusse var väldigt stolt över sina människor och den fina begravningen och att de ordnat allt så vackert och stämningsfullt.
SvaraRaderaMen, stackars lille Lurrvar! Hoppas att hans njurar kryar på sig snabbt! Han har nog haft det väldigt jobbigt innan han hittade hem till sina människor.
Bloggvärlden tycker att det är jamarns häftigt att ha fler kungligheter att jama med! Och vi behöver alla en fristad, där vi kan prata ut om människor och deras hyss, dela erfarenheter om käk, gottisar, leksaker och se hur andra lever sina liv. Vi t ex, vi skulle aldrig haft en aaaaaning om att det finns kissar som har revir stora som kontinenter. Och allt det andra som vi har lärt oss av våra bloggtjompisar!
nosgos å gottisar
Maurice & Kajsa
Ja, vi hoppas verkligen att Lusse kände kärleken när han bodde här, även om han var väldigt blyg.
SvaraRaderaMatte har sagt till mig att jag måste jama kortare inlägg annars orkar ingen katt läsa dem, men det är ju så mycket man vill berätta om så här i början! *hoppar spänt upp och ner på baktassarna*
Det är jättespännande att läsa kattbloggar, jag tror inte tvåbeningsbloggar kan vara ens hälften så intressanta. T ex så hade vi inte upptäckt Dentisar innan Sippo började jama om dem, tänk vilken förlust om vi missat dem!! :O
Tack för att vi får höra till era tjompisar! ;)
Nosbuff
Linnsen
Så mycket att läsa om och det är klart att vi är nyfikna! Vad fint det blev för Lusse och alla de andra missarna.Vi håller alla tassar vi har för att det ska gå bra för Lurrvar.Nosbuff
SvaraRadera