lördag 12 januari 2013

Frijam


Idag är jag stolt som katten!  :D

Matte har nämligen sitt allra största jobb med i tidningen. Anledningen till att jag tänker visa alltihop på min blogg är att artikeln handlar om allas vår Klostermatte Kicki.

Jag har jamat till matte att hon nu är en äkta frijamsjårnalist men hon går inte med på det, för hon jamar att man ska kunna försörja sig på jobbet då. Men faktum är att matte med sina artiklar kan försörja mig och de andra två katterna här hemma, mattes lön hittills räcker till sand och kattmat för ett helt år för oss tre.
Alltså ÄR hon en frijamsjårnalist!  :D



Kicki och Philemon
Foto: Mikael Lindblom



Tyvärr kan jag inte visa bättre bilder än så här idag eftersom artikeln är publicerad i Nya Wermlandstidningen och vi inte har den...  :(
På måndag får vi dock både tidningen och hela artikeln som PDF, men ni får se det nu eftersom vi inte kan hålla oss längre!  *fnittrar* Vi har ju suttit på den här artikeln sedan slutet av november...




Dagens NWT!   :D







Tre hela sidor och precis vartenda ord är min mattes!!!!!!  :D

HÄR är länken till tidningen, men jag lägger upp mattes artikel som vanlig text i bloggen också ifall länken skulle tas bort.


"Carina är gift med Gud


 Hon är jurist, nunna och Sveriges första kvinnliga katolska präst. Syster Carina Carlström berättar hur det går ihop.

Att det ligger ett kloster i Otterbäcken är det inte många som vet, men så är faktiskt fallet. Där huserar en nunna och sju katter. Flera ikoner och radband hänger på väggarna och man känner andligheten även om det är lite rörigt eftersom två rum just nu renoveras.
  Carina kände redan i tonåren att det var Gud hon ville ägna sig åt på ett eller annat sätt. Familjen var inte aktivt kyrkliga, men gick i kyrkan då och då.
- I Svenska kyrkan kände jag mig som en åskådare, jag ville gå upp i gudstjänsten. Inom katolicismen är man mer aktiv, församlingen är lika viktig som prästen och man får använda alla sina sinnen. Jag tyckte heller inte om intoleransen i Svenska kyrkan, flera av mina vänner är homosexuella och de kände sig inte välkomna. Kyrkan ska vara till för alla människor. När jag mötte prästen i min nuvarande kyrka, Liberala Katolska Kyrkan (LKK), så var det annorlunda, och jag konverterade till katolicismen 1997.

Inom LKK arbetar alla idéellt och har civila arbeten och Carina är ursprungligen jurist och har jobbat på ställen som Regeringsrätten och Linklaters advokatbyrå. Att sluta var inget aktivt beslut utan hon blev mer och mer klar över att hon inte skulle klara av stressen som yrket innebär. Något som också bidrog var det som läkarna trodde var en hjärnblödning. En full neurologisk undersökning gjordes eftersom Carina fick enorm huvudvärk och blev tillfälligt blind på ena ögat. Det visade sig i stället vara kronisk migrän som Carina drabbats av. Anfallen kommer tätt och kan vara i upp till fyra dagar. Hon är därför sjukpensionär.
- Det har blivit något bättre eftersom jag nu lever i stillhet. Be kan jag göra hur jag än mår.



Foto: Mikael Lindblom



LKK etablerades i Sverige 1925 och står inte under Vatikanen. De cirka 600 medlemmarna är fria i sina tolkningar av Bibeln, bland annat har man gjort om vigselritualen för att också passa homosexuella par och man har inget celibattvång för prästerna. Kvinnliga präster har alltid varit en brännande fråga inom kristendomen och så även inom LKK. Kyrkan splittrades över frågan om kvinnlig prästvigning och delades upp i två, men 2008 blev Carina Sveriges första kvinnliga katolska präst.
- Det var ett motvilligt beslut att bli präst, men jag kände mig kallad. Gud ville det. I trakten fanns heller ingen präst, och som präst får jag tillgodose alla bitar. Nu kan jag förmedla sakramenten, människor på retreat kan behöva bikta sig eller vilja ta emot nattvarden.

Steget att vigas till nunna tog Carina redan 2004.
- Jag ville ägna mig på heltid åt Gud, få koncentrera mig på det och plötsligt öppnade sig möjligheten. Det fanns inget kloster annat än i Holland, så jag fick helt enkelt starta ett eget. Biskopen håller koll så att allt fungerar. Jag har flera syskon med familjer, så jag känner inget behov av barn för egen del. Jag får ut så mycket av de relationerna.

Att ta emot retreatgäster, människor som vill finna inre stillhet, är vanligt i kloster. Andra lika viktiga attribut är ett kapell och en trädgård där man kan bruka jorden. För Carina är trädgården både ett stort nöje och ett stort aber. Gräsmattan är stor och behöver klippas ofta och nu på vintern blir det mycket snöskottning, men när det är gjort är det desto skönare och hon kan ta en välsignad vilodag.

När man tänker på kloster och nunnor associerar man gärna till svartklädda människor som går upp och ber klockan fem varje morgon, men i klostret i Otterbäcken är det lugnt så dags om inte några av katterna är uppe och leker. Biskopen har gett dispens med tanke på Carinas migrän, men hon följer ett förutbestämt schema när hon mår bra. Jag kommenterar att hon inte bär nunnedräkt, och hon konstaterar att det faktiskt är ganska obekvämt, man blir varm och svettig i den. Men frågan är mer komplex än så. Carina förklarar att hon väldigt gärna skulle vilja bära nunnedräkt, få se ut som en nunna, men inser att det är hennes ego som talar då. Att tänka på hur man ser ut är inte förenligt med nunnans roll, man ska lyssna till det andliga och tiden ges till andra, därför står hon emot viljan att få visa att hon är nunna.



Foto: Mikael Lindblom



Carina för ner mig i källaren där klostrets kapell med altare och församlingens sittplatser finns. I ett fönster har en spindel vävt sig ett hem. Carina berättar att kapellet används alldeles för sällan eftersom hon har svårt att ha ett bestämt gudstjänstschema. Men klostret har en hemsida och där skrivs det ut när det blir gudstjänster.

Kyskhetslöftet är något som ofta ses som svårt i klosterlivet, men Carina menar att just det inte är så svårt.
- Många tror att det bara handlar om att avstå från sex. Det är naturligt att ha sexuella känslor, men vi utövar dem inte. Kyskhetslöftet är så mycket mer än så. Det innebär att man inte ska ha relationer som hindrar ens samtal med Gud. Man ska värdera alla människor likadant, inte se mer till några enstaka utan vara öppen och finnas för alla.

Jag frågar hur hon ser på de olika rollerna, präst och nunna.
- Som nunna stänger jag ute omvärlden för att höra Gud hela tiden, jag är med Gud. Hon förmedlar bilden av hur Maria Magdalena sitter vid Jesu fötter och lyssnar till hans undervisning.
- Prästen lever med Gud på ett annat sätt, är mer av ett Jesu verktyg. De är aktiva och söker sig utåt, medan nunnan arbetar kontemplativt, genom bön. För att vara nunna måste man vara ohyggligt motiverad. Samhället vill ju bygga upp egot, vi ska vara snygga, vältränade och tänka på oss själva. Som nunna får jag hela tiden bekämpa det, min roll är att bli mindre av det där. Jag använder inga smycken eller smink, jag ser till att vara hel, ren och att kläderna inte är alldeles för kattluddiga... Jag känner en lättnad i att slippa det där andra, jag blir tillgänglig för Gud.

 
Dörren till det tysta klostret stängs och jag går ut i omvärlden. En sopbil kör förbi och jag försöker lyssna efter Gud som nyss kändes så närvarande, men kan inte längre höra någonting."

Text: Matte
Foto: Mikael Lindblom



Visst är det GUDOMLIGT fantasstiska bilder!  :D






21 kommentarer:

  1. Det var en fin artikel. Din matte e duktig Linnsen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så jamarmycket! :D
      Matte är nöjd med den!

      Nosbuffar

      Radera
  2. Anonym16:05

    Mycket stolt över din matte, Linnsen....men, jag visste ju att hon kunde göra stordåd :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla Bm! :D
      Men stordåd vet jag inte, hon ger ju fortfarande alldeles för lite godis!

      Nosbuffar

      Radera
  3. Ett stort grattis till matte! Hoppas att det blir många "byline's" med foto i tidningarna!

    =^.^=

    Lördagsgos

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jamartack hälsar matte! :D

      Matte bad dem att använda en bild på Bejonse eller nån, men det gick de inte med på...

      Nosbuffar

      Radera
  4. Grattis matte. Så roligt! Egen bild och allting i tidningen. :D Men ni borde också fått vara med på bild, ni har ju ställt upp massor så att matte kan bli schurnalist.

    Nosgos

    SvaraRadera
    Svar
    1. Matte jamar stolt tack! :D
      Klart att vi borde ha fått vara med på bild, Philemon fick ju! Det är ju trots allt vi som offrar mest för mattes kattiär...

      Nosbuffar

      Radera
  5. Alice16:47

    Mjausingen vad duktig er matte är! *klappar tassarna* Bra att pengarna räcker till mat och kattsand för hela året, men det viktigaste då? Godis! Räckte pengarna till det också?
    *nosbuffar*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Matte tackar och jamar! :D

      Jo, de räcker faktiskt till godis också och imorrn ska matte iväg och göra en ny intervju som hon ska sälja in till tidningen, de har nämligen en porträttserie som börjar nästa vecka där matte har en intervju med! :)

      Nosbuffar

      Radera
  6. Margareta Pennebrink16:54

    Jättefin artikel som visar hur Syster Carina och även prästen Carina ser på sitt liv med Gud. jag var med när Carina prästvigdes, en oerhört vacker och gripande ceremoni.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Matte jamar tack! :D
      Vad spinnande att du fick vara med! Vi kände inte KLostermatte då.

      Nosbuffar

      Radera
  7. Ingalill17:35

    Jag har ju läst texten tidigare på din skrivarblogg Karin, men den var lika bra nu också!
    Linnsen, din matte är förbaskat duktig på att skriva!!!!
    Nu får ni katter se till att hon skriver många nya artiklar så ni kan fylla på den ekande tomma gottishyllan också!
    Nospussar till er och stor kram till matte!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Matte jamar att du har ju fått förhandsvisning Ingalill! Och hon tackar för att du tror på henne! ♥

      Hon lovar att sätta igång direkt och jobba vidare! :)

      Nosbuffar och kramar

      Radera
    2. För övrigt tycker matte att texten är lite extra bra nu när den äntligen är publicerad "och på så jädra stor plats också, ett och ett halvt uppslag!!". Citat matte det där sista, jag svär inte om det inte är för att maten är slut!

      Nya nosbuffar

      Radera
  8. Klappar tassarna och matte klappar händerna , såååå BRA reportage om Kicki som er matte skrivit !
    Fotona är verkligen superbra också :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det bra! :D
      Vi är jamarstolta här hemma. Och matte sitter och önskar att det var hon som tagit de superfantasstiskt jamarbra bilderna. *fnittrar*

      Nosbuffar

      Radera
  9. Vilken bra artikel! Vad duktig matte är! Förstår att ni är stolta. Roligt att läsa om Kicki tycker vi.Nosbuff

    SvaraRadera
    Svar
    1. Matte hälsar och jamar! :D
      Klostermatte har ett intressant liv som ännu ingen hade skrivit om, så matte passade på!

      Nosbuffar

      Radera
  10. Så skoj att artikeln nu finns "ute" så att din matte kan visa vad hon kan! Matte tycker att det var roligt att vara med, även om hon hade roligt åt rubriken på framsidan om "klosterfrun" - det tog ett tag innan hon kopplade det där med "frun" och att hon är gift med Gud *fnissar*. Däremot hälsar hon att hon tror att din matte hade tagit minst lika bra bilder själv, även om det var trevligt att träffa fotografen också. Philemon är stolt så han spricker över att synas på förstasidan!

    Tass från Imma, abbemissa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Matte är så tacksjam att din matte ville vara med! :D
      Hon ska skicka in en jobbansökan på måndag och skicka med bland annat den här artikeln.

      Jag förstår att Philemon är odräglig nu, det kommer såklart att telekattisera Rex-flickor från hela Värmland till honom nu! Då får du lugn och ro sen Imma.

      Nosbuffar

      Radera