Favoriter

Igår på Catbook var det tal om mattor och kräkningar, och även Skrutten och Skorpan tog upp ämnet.

I vår familj är det jag som står för kräkningarna, Lurrvar sköter hostandet och Frank är lite mitt emellan. När man då är storkräkare som jag får man ju vissa favoritmattor! Vi bor i två rum och kök enligt tvåbeningarnas sätt att räkna, vi katter räknar ju garderober och sådana trevliga ställen också, men det jag skulle säga var att matte på så pass liten yta har lyckars få in många mattor och det känns ju skönt eftersom vi katter alltid vill ha något mjukt att kräkas på.

Skrutten och Skorpan kattstaterade att deras matte försöker rädda mattorna när en kräkande katt är i närheten, det har vår matte gett upp. Hon har insett att har jag sett ut en matta så tänker jag kräkas på den och då är det bara för matte och lillhusse att antingen torka bort eller tvätta hela mattan...
Med andra ord så tvättas mattor här vid varje tvättillfälle.

I mattes minililla sovrumsdel av vardagsrummet finns en rosarandig trasmatta, den är alltid mitt första mål! Den brukar kräkset gå igenom så bra på, så matte har helt enkelt vant sig vid att den mattan har hon 1-2 dagar sen får den ligga på balkongen i väntan på nästa tvätt...

Nästa matta som jag satsar på är den vita mattan under soffbordet, den brukar gå ganska bra att torka av, så den brukar få ligga kvar ett par omgångar tills de bruna fläckarna efter kattmaten syns för mycket. ;)

Sedan har vi stora vardagsrumsmattan som från början var lilarosa och vitrandig. När jag hade kräkts ett par gånger för mycket på just de vita ränderna tvättades den, det var bara det att det lilarosa färgade av sig till det vita, så nu tycker matte att den inte är lika fin längre, men jag påminner henne om det praktiska, kräkningarna syns inte lika lätt nu på de tidigare vita ränderna, bra va! :) Tänk vilken hjälp tvåbeningarna har av oss katter.

Vardagsrumsmattan som från början var vit och rosalilarandig...

Den stora vardagsrumsmattan brukar tyvärr också användas av Frank de gånger han har fått nåt under "svansen" och då brukar den få åka direkt på tvätt! Jag vet inte hur ni gör om ni får nåt under svansen? Själv brukar jag faktiskt inte få så, matte har aldrig sett mig eller Lurrvar "dra svansen" mot mattan.

Hallmattan är mörkblå och köksmattan är svart och de är inte vidare kul att kräkas på, för där syns det ju inte. Ibland om jag har kräkts när tvåbeningarna har varit ute då ser de inte geggamojjan på mattan och så kliver de i det, det brukar göra succé!

Köksmattan - meningslös att kräkas på

Sist men inte minst har vi mattan i lillhusses rum, det är en handvävd persisk matta som matte har fått i arv från sin husses matte. Den kräks jag inte på så ofta av respekt för mattes släkting. Jag tror inte att hon skulle tycka om det, för när hon fick ett arv köpte hon massor av persiska mattor för 50.000 kr och la i sitt hem och hon hade nog aldrig tänkt sig att en liten katt skulle kloa och kräkas på den... I ärlighetens namn ska jag erkänna att vi har en jamarstor persisk matta ståendes ihoprullad i källaren också och den tycker matte att vi har förstört. Förutom att det var den roligaste matta jag har lekt på så var det min favoritkräkarmatta när vi bodde i förra lägenheten och Frank tyckte hrm, också att den var bra, så till slut tyckte matte inte att den kändes fräsch mer... Den är så stor att den inte går att tvätta, den lilla persiska mattan trycker matte in i tvättmaskinen då och då och det tror jag gör att mattes släkting mår dåligt uppe hos Skaparkatten...

Persiska mattan i lillhusses rum, jamarmjuk och skön.

Vad har ni andra trevliga katter för kräkvanor?