torsdag 12 januari 2012

Lite mer ang Katten Lisa




Så här svarade Lisas tvåbeningar Tigers matte när hon konfronterade dem angående att Lisa kunde ha fått bo hos henne:

"De visste inte var jag bodde!"

Detta trots att hon lämnade ett brev och att grannar hade pratat med dem innan de avlivade Lisa och sagt att de skulle gå och prata med Tigers matte och visat på hennes balkong med kattrapporna. De hade dessutom berättat att Lisa ofta var uppe hos Tiger på hans balkong och att hans matte kanske kunde ta hand om Lisa....

Men Lisas tvåbeningar svarade alltså "De visste inte var jag bodde!"

Detta trots att det endast är tio meter emellan och att varje gång de går ut ur sin port så stirrar de rakt mot Tigers kattrappa... säkerligen hade de, liksom vi, hört Tiger varje kväll när han har kommit med byten. Så att säga att de inte visste var Tigers matte bodde var ren lögn.

De ville helt enkelt avliva sin katt, det är den enda slutsats jag kan dra, de ville inte att hon skulle leva och ha det bra hos någon annan. Ett liv var inte mer värt än så.



Tigers matte säger: "Jag tänker ofta på att den katten inte fick leva, det gör mig både ledsen och förbannad..."


7 kommentarer:

  1. Skulle inte förvåna mig om allt är en hämnd för att Lisa varit på upptäcksfärd i bebisens vagga och så har människorna blivit arga och velat hämnas!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hm, det kan tänkas. Jag vet inte om bebisen hann födas innan Lisa fick gå vidare.
      Jävla skitmänniskor! Oj så får jag nog inte säga för matte... :/

      Radera
  2. Lisas öde påverkar matte så djupt att hon får huvudvärk. I natt drömde hon om en liknande situation, med människor som hellre avlivade katter än lät matte ta hand om dem... och hon var tydligen så arg på dem och grälade och hotade och hade sig, att hon vaknade med en sprängande huvudvärk och fick ta en tablett för att kunna somna om.

    Begriper inte hur tvåbeningar kan vara så lata - för det måste ju ha varit det, att de var för lata för att ta kontakt med Tigers matte? Eller så tyckte de att det var skämsigt att en granne tog över deras katt... *fundilerar* Fast nu får de skämmas ännu mer, eftersom du har berättat alltsammans i din blogg!

    Tass från Imma, abbemissa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Stackars matte... Men det känns skönt att tvåbeningar reagerar på Lisas öde, för så här ska det ju inte få vara. Undrar också vilken veterinär här i stan som avlivar en fullt frisk ungkatt?
      Nosbuffar

      Radera
  3. Åhh varje gång jag läser det här så känns det i mig jamar mamma. Vår kära syster Bus höll på att gå samma möte till mötes då hennes nya tvåbeningar (som också skaffa barn samtidigt som de hämta syster Bus) huxflux bestämde sig för att bara se på 'hennes fel och brister' (vart de nu är? vi har då inga sett!) och snacka gojja och jag vet inte allt. Att hon är skyggast av oss alla kanske inte är så konstigt. Det tog månader innan hon kände sig så pass trygg så hon kunde sova i samma rum som oss andra.. Tvåbeningar kan verkligen vara elaka! Nosbuff och Tass

    SvaraRadera
  4. Det var förfärligt det de gjorde och tyvärr kommer tvåbeingar görta samma sak igen och igen...
    Stackars syster Bus, vilken tur att hon klarade sig!
    Nosbuff

    SvaraRadera
  5. Man blir så otroligt ledsen och upprörd när man hör talas om sådant. Det är så sorgligt, att inte lilla Lisa fick en chans till ett bättre liv hos grannen. :( Kurr och burr.

    SvaraRadera