torsdag 7 februari 2013

Ibland händer det... :)


Idag vill matte jama och det kan hon väl få göra en liten stund...


Hej hej! *vinkar med handen*

Prinsesstornet gjordes till Linnsen och Frank av min pappa (Katthataren) när de just flyttat hit för 4,5 år sedan. Linnsen låg alltid i tornet och det fick därför namnet prinsesstornet. Så kom Lurrvar och tog över tornet och nu är det han som alltid ligger där.

Som ni vet så är ju inte min Linnsegumma vidare förtjust i Lurrvar och det har ju naturligtvis sina förklaringar. Hon är åtta år, han var ett år när han kom, hon är en egensinnig söt sköldpaddshona, han var som vilken vild kattunge som helst...
Jag hade förväntat mig att Lurrvar, som är tre gånger så liten som Frank både till vikt och storlek, skulle hålla sig på mattan som nykomling men han visade sig vara kaxig som få! Han jagade Linnsens svans, jagade henne runt lägenheten och slog henne... Ja, det sistnämnda gör han fortfarande, så sent som nu ikväll åkte hon på en örfil när hon kom för att hälsa...  :/

Kanske har min prinsessa ett lite underdånigt beteende eftersom Frank också gärna slåss med henne när han är uttråkad, då går hon undan eller gömmer sig för honom under byrån, mycket sällan slår hon tillbaka. Men jag trodde att hon, just eftersom Lurrvar är så liten, inte skulle låta honom bråka med henne. Naturens lagar om att "den som är starkast överlever" råder alltså hemma hos oss och Linnsen är i det fallet svagast...  :(


I förrgår kväll hände något mycket oväntat här. Linnsen hade tagit tornet i besittning för en gångs skull och jag satt på första parkett vid datorn och råkade titta upp och greppa mobilen i precis rätt ögonblick!


Lurrvar tog sats för att klättra upp i tornet...




Linnsen: – VAD gör du, lillfjanten?!?!?! 



Lurrvar: – Snälla Prinsessan, Lurrvar VILL klättra upp i sitt torn.





Linnsen: – DITT torn? Påstår du att du är en prinsessa också?!?



Lurrvar: – Lurrvar VILL vara i tornet!




Här satt jag bara chockad och förväntade mig att NÅGON skulle åka på världens SMÄLL!!!   :O


Medan de satt där och tittade omväxlande på varandra kom jag på att jag ju hade kameran alldeles bredvid och hann både fota och filma detta oväntade utan att skrämma ner någon!
De låg där i kanske 8-9 minuter.



Linnsen: – Jaham, man får inte ligga ensam ens på översta våningen i sitt torn...





Linnsen: – *muttrar* INGEN respekt mot kattliga högheter...
Lurrvar: – *viskar tyst* Lurrvar törs! Lurrvar törs! 






Linnsen: – Om jag BLUNDAR så finns han inte mer!




Linnsen: – Katten också, det funkade inte... 


Mattes sötnosar ♥




Tänk att Linnsen accepterade att sitta kvar och att Lurrvar vågade! Men han klättrade upp ganska långsamt, liksom kände efter hur damen i tornet reagerade, annars hade jag aldrig hunnit fota det med mobilen!

Hela upplevelsen tolkar jag positivt, som att de åtminstone tolererar varandra, och det känns skönt när jag är borta 12 timmar i sträck på vardagarna. Jag blev alldeles lycklig och varm i kroppen! :D 



Nu vill JAG, Prinsessan, jama igen!

Du ska inte TRO nånting matte! Jag tycker ÄNDÅ att han är förjamligt otrevlig som slåss varje gång det ska bli kvällsmat och idag när jag bara kom för att artigt hälsa så gav han mig en rejäl nosing... 
Nä, fy katten för små otäcka kattuschlingar!! 
Jag lät honom ligga kvar i tornet för att jag var trött och låg så skönt! *knycker på svansen och trippar iväg med prinsesskronan lite på sniskan*







16 kommentarer:

  1. Linnsen JAG tror på dig. Vet hur det är med småfjantar som har luddhjärnor. Klart du är prinsessan som styr kungariket! Nu vill matte jama något.

    Är själv osäker på Nea och Simbas förhållande. Ytligt ser det ut som att Nea avskyr Simbas blotta närvaro. Men så finns det stunder då hon kommer för att bli tvättad på pannan av Simba men så blir han kaxig och brottar ner henne och hon blir sur.

    Så frågan är om det är Simba som stöddar sig mot henne och hon reagerar på det med?



    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh Nea, vad skönt att du tror på mig! Jag TYCKER INTE om lillfjanten... Han är dum dum dum! VARFÖR ska vi behöva stå ut med sånt? :(

      Nosbuffar Linnsen


      Jag tror i fallet Linnsen-Lurrvar att hon nog accepterar honom. Ibland spänner hon ögonen i honom så att han backar, men oftast ger han sig bara på henne och då är det ju klart att hon inte gillar honom.
      Å andra sidan kanske Linnsen retas med honom när inte jag hör *det GÖR jag INTE MATTE!!* ja, kanske är det samma med Nea och Simba? Huvudsaken är ändå att de verkar tolerera varandra, tror jag... ;)

      Kram Karin

      Radera
  2. Men så respektlöst! Min lilla Prinsessa, klart du ska ha tornet för dig själv. Tassa till honom bara!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh stilige Pelle, vad skönt att du står på min sida! ♥

      Nosbuffar

      Radera
  3. Klart det var för att du var för slö , jag menar trött och låg skönt som du lät Lillfjanten vara kvar i DITT klätterträd :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag skulle ju aldrig ha låtit honom ligga där om jag varit pigg och glad! Nu var jag ju jamarsömnig... *gäspar stort*

      Nosbuffar

      Radera
  4. Alice22:08

    Linnsen - du får jama ifrån och sätta ner tassarna ordentligt och låta honom veta att man slår inte en prinsessa! Du får komma hit och gå på kurs om hur man hanterar småbrorsor och hur man sätter dem på plats.
    Nu vill visst min matte jama något också
    Det där påminner mig lite om Bosse och Wilmas förhållande. Bosse avgudade Wilma från första anblicken men hon var inte direkt imponerad av de vilda småkillarna jag hade släpat hem till henne. Wilma sa visserligen ifrån och gav honom tassen, men Bosse gav aldrig upp.
    Hans största dröm var att få ligga bredvid Wilma och gosa. Åtskilliga gånger om dan smög han upp på sängen/soffan/bokhyllan eller vart hon nu låg och i början lade sig en meter ifrån. Första månaderna fick han tassen och sen gick hon. Sen nöjde hon sig med att fräsa ut han men ligga kvar. Efter ytterligare några månader låg hon kvar fast han ålade sig omärkt närmare och närmare. Sista halvåret hände det ofta att han kröp alldeles intill och de låg päls mot päls och man riktigt såg det nöjda leendet hos Bosse. Jag såg även flera gånger att hon gick och lade sig en bit från honom självmant. Sista månaderna märkte man att hon tyckte att de var nog inte så dumma ändå småbrorsorna, bara de höll sig någorlunda stilla. Men det hände att hon överaskade oss alla och började busa med dem på slutet och de blev ofta så förvånade och fattade inte riktigt om hon busade eller vad hon gjorde. Sen kom hon på sig själv med vad hon gjorde och att hon minsann inte alls gillade dem och knyckte på svansen och lämnade rummet. *fniss* Hon skulle aldrig ha erkänt högt att hon faktiskt hade kul med dem eller att de inte var så tokiga. En väääldigt envis liten sköldpadda! :)
    Det jag egentligen ville säga är att ge inte upp hoppet om Linnsen och söt-Lurrvar, de kanske inte blir bästisar men nog tror jag att de kommer att bli vänner.
    *nosbuffar*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jam förstår inte varför han slår mig hela tiden... När börjar kursen, ska jag komma i helgen? :)

      Nosbuffar


      Åh, så fint berättat om Wilma och Bosse! ♥ Och så sorgligt för Bosse att han inte har henne kvar att gosa med... :/
      Kanske är det så att sköldpaddsdamerna har ett speciellt temperament?
      Jag förstår inte varför Linnsen backar, det är ju bara att fälla ut klorna och slå tillbaka!

      Det här känns lite som en bekräftelse att det kanske ändå inte var ett SÅ dumt beslut för Linnsen att låta Lurrvisen stanna kvar hos oss. :)

      Näsbuffar ;)

      Radera
  5. Margareta Pennebrink22:10

    Klart du inte flytta på dig. då hade ju Lurvar VUNNIT det hade ju inte gått an girlkattpower.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att jag ska starta klubben Catgirls mot småfjantar - där ska vi som har jobbiga småfjantar i familjen få vara med! Nea och Alice är självskrivna! :)

      Nosbuffar

      Radera
  6. Vi ser på bilderna att de värmer i mattehjärtat! När hon ser att Linnsen och Lurrvar KAN samsas i prinsesstornet ;-)

    Kram
    /Julia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Matte blev jamarlycklig och glad i hjärtat, men jag tyckte att det var hemskt... :/

      Nosbuffar

      Radera
  7. Ett stort kliv framåt! Nosbuffar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tsst, jag låg kvar bara för att göra matte glad! ;)

      Nosbuffar

      Radera
  8. Alice21:23

    Du får komma precis när du vill Linnsen! ♥
    Wilmas veterinär sa att sköldpaddor är kända för att vara extra egensinniga och bestämda fröknar... ;)
    Sen om det stämmer vet jag inte men matte säger att både jag och Wilma är i en klass för sig, vad hon nu menar med det...
    *nosbuffar*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är inte alls egensinnig, jag är en mycket fridsam katt som ALLTID är lätt att ha att göra med och det är jam SÄKER på att du och Wilma alltid har varit med!

      Ständigt dessa anklagelser... :/

      Nosbuffar

      Radera