Fotosession med Lurrvar

Här har matte försökt blixtra lillfjanten, men som ni ser har lillfjanten ännu inte lärt sig att om man inte tittar in i apparaten, eller åtminstone åt rätt håll, så fortsätter hon blixtra... :/

"Går det bra om jag tittar ut genom fönstret, matte?"

"Var det åt vänster du ville att jag skulle titta?"

"Eller var det åt höger?"

"Ville du att jag skulle titta ut, sa du?"

"Nu tittar jag uppåt!"

"Aha, var det in i blixtapparaten jag skulle titta!"

Dummerjöns! ;)


Nu vill matte jama nåt!

Tänk jag är så stolt över att Lurrvar har godkänt mig som hans tvåbening, han visar det tydligare och tydligare. I helgen när jag var så ledsen la sig alla katterna runt mig, Lurrvar tätt tryckt mot mina ben. Han brukar inte vilja/våga vara i sängen samtidigt som de andra, men nu var han också med och tröstade och det kändes så skönt. Under månaderna som han har bott här har han ibland sovit en stund längst ner vid fötterna i min säng och ibland gått en liten försiktig promenad upp till ansiktet och buffat. I natt hoppade han upp vid ansiktet och började nosa på mig en stund, traskade sedan runt lite på nattduksbordet, nosade mig i ansiktet igen och la sig till rätta vid min höft.
Jag var fantastiskt nöjd och tacksam över det!

Eftersom jag låg och läste tyckte Lurrvis tydligen inte att han var färdiggosad utan han tog resolut och klev upp på mig, gick fram till ansiktet och la sig till ro på bröstet, så som Linnsen gör ibland. SÅÅÅÅÅ mysigt! ♥
Det är så skönt att han vågar lita på att jag inte är farlig, det är sådant som ger skimmer i verkligheten!