Pinsamheter...

Idag fick jag minsann läsa på min egen Catbook att mitt namn betyder "Introvert och grinig", tänk mycket ska man behöva höra...

Introvert säger matte betyder ungefär inåtvänd och sluten och det stämmer väl ändå inte på en katt som har jamat ihop hela 277 blogginlägg på fem månader!  ;)

Grinig däremot, det kan jag vara och det ska ni få se idag! Matte drog mig nämligen i öronen i morse och påstod att det var dags att peta bort geggamoja och då förstår ni alla att jag drog öronen åt mig!

Nej, drar sin katt i öronen gör man inte ostraffat, så nu medan matte ligger under en stor illrosa filt i soffan med värmedyna under nacken och varm vetekudde på pannan ska jag berätta varför hon har så ont i huvudet! Det är nämligen så att precis som jag kan telekattisera till matte vad hon ska skriva ner på min blogg, så kan jag höra vad hon tänker, och igår var det inga vackra saker...
Matte ska få se på grinig katt och så kan ni mina vänner få er ett riktigt gott fredagsskratt! :D


Det var så att... matte vaknade igår med lätt huvudvärk och struntade därför att gå på den dumma kursen som hon går på. Detta gav matte dåligt samvete och huvudvärken ökade, hon har nämligen spänningshuvudvärk och spänner hon sig det minsta lilla så ökar den, vilket ni kommer förstå att den gjorde under resten av dagen och kvällen. När lillhusse kom hem från skolan var han på vråldåligt humör och skrek och skällde på matte så att hon beordrade honom att gå ut och gå en lång promenad och komma tillbaka när han var snäll igen (vilket han faktiskt gjorde). Nu var huvudvärken på näst högsta nivå, men köttfärsen som matte och lillhusse inhandlade härom dagen behövde göras i ordning, så därför satte de ändå igång att laga spaghetti och köttfärssås vilket matte skrev om på Catbook. Och det var där någonstans allt gick så väldigt fel... Köttfärssåsen var klar, stod och kokade bara, så matte satte på spaghettin i en alldeles för liten kastrull (den stora användes till köttfärssåsen). Hon fyllde kastrullen med vatten och sedan med ett helt kilo spaghetti för att det skulle bli matlådor.

Medan matte satt och skrev på Catbook ropade lillhusse: "nu får du komma och ta hand om den här pastan!!" och matte och huvudvärken travade in i köket som nu hade förvandlats till dimman i Lutzen (jag kan inte göra ett sånt där konstigt Y), tittade ner i pastakastrullen och ylade "MEN EMIL DET BRINNER JU I KASTRULLEN!!!!!!" Det bolmade värre än när Frank har grävt ordentligt i nyupphälld kattsand och matte förstod att kastrullen och dess innehåll gjorde sig bäst ute på balkongen...

Huvudvärken hade nu ökat till långt över kokpunkten och matte och lillhusse fick äta endast köttfärssås till mat. Efter att det värsta tagits om hand i köket, kastrullen hade inspekterats och konstaterats att den bara var att slänga ( 3:e kastrullen på två år...) så gick matte och lillhusse och la sig på sängen och pratade och det var nu matte kände att hon önskade mycket kraftigt att en yxmördare skulle komma in och antingen befria matte från huvudet (och värken) eller lillhusse från munnen innan han sa det som följer...

Lillhusse sa nämligen med mycket hög och klar stämma: "mamma jag har haft en hemlighet sedan vi flyttade in. Jag höll väl på och letade efter nånting bland dina saker och så hittade jag en kartong med massa ja hrm, bilder på". Matte förstod exakt vad det var för kartong, nämligen en som innehöll något som damer och säkert även herrar kan ha glädje av när man är ensam eller ja, även när man är två. Nu får ni använda er egen fantasi! Nu ville matte dö av pinsamhet och hoppades innerligt att yxmördaren skulle komma och hugga av hennes huvud så att hon inte skulle behöva svara något på det, men lillhusse pratade på så glatt och det enda matte kunde komma på att svara, för att förflytta pinsamheten till någon annan, var att lillhusses egen pappa minsann hade haft PURR på både film och tidning när de träffades och den följde med både in och ut ur förhållandet. Lillhusse sa med glad stämma att "den hade han redan hittat"!

Som ni förstår har matte och lillhusse en väldigt nära relation och de kan prata om allt, men nu tyckte matte att blev för mycket av det goda och tog änu ett par huvudvärkstabletter och gick och la sig med varma vetekuddar och låtsades att hon inte fanns...

Då började så klart Lurrvar att krafsa på dörrar och fönster för han ville leka och matte sa åt lillhusse att han hade lovat att leka med Lurrvar, men nu påstod lillhusse att han var trött och struntade totalt i att leka med Lurrvar och där ökade mattes huvudvärk till 320% pga det dåliga samvetet för den lilla katten... Så småningom somnade hon...

Idag till frukosten när matte fortfarande hade lika ont i huvudet påpekade hon för lillhusse att barn brukar inte vilja prata om eller ens tänka på föräldrar och den där siffran, de brukar tycka att det är pinsamt och äckligt. Lillhusse svarade med glad stämma "men jag tycker inte att det är pinsamt, det är du som gör!"

Ridå!

Nu får ni gärna skratta gott åt mattes pinsamhet och hennes matlagning, gärna berätta något eget pinsamt i kattentarerna, så ska jag gå och kurra för matte som en liten snäll och söt katt! ♥