Idag vill matte jama och det kan hon väl få göra en liten stund...
Hej hej! *vinkar med handen*
Prinsesstornet gjordes till Linnsen och Frank av min pappa (Katthataren) när de just flyttat hit för 4,5 år sedan. Linnsen låg alltid i tornet och det fick därför namnet prinsesstornet. Så kom Lurrvar och tog över tornet och nu är det han som alltid ligger där.
Som ni vet så är ju inte min Linnsegumma vidare förtjust i Lurrvar och det har ju naturligtvis sina förklaringar. Hon är åtta år, han var ett år när han kom, hon är en egensinnig söt sköldpaddshona, han var som vilken vild kattunge som helst...
Jag hade förväntat mig att Lurrvar, som är tre gånger så liten som Frank både till vikt och storlek, skulle hålla sig på mattan som nykomling men han visade sig vara kaxig som få! Han jagade Linnsens svans, jagade henne runt lägenheten och slog henne... Ja, det sistnämnda gör han fortfarande, så sent som nu ikväll åkte hon på en örfil när hon kom för att hälsa... :/
Kanske har min prinsessa ett lite underdånigt beteende eftersom Frank också gärna slåss med henne när han är uttråkad, då går hon undan eller gömmer sig för honom under byrån, mycket sällan slår hon tillbaka. Men jag trodde att hon, just eftersom Lurrvar är så liten, inte skulle låta honom bråka med henne. Naturens lagar om att "den som är starkast överlever" råder alltså hemma hos oss och Linnsen är i det fallet svagast... :(
I förrgår kväll hände något mycket oväntat här. Linnsen hade tagit tornet i besittning för en gångs skull och jag satt på första parkett vid datorn och råkade titta upp och greppa mobilen i precis rätt ögonblick!
Lurrvar tog sats för att klättra upp i tornet...
|
Linnsen: – VAD gör du, lillfjanten?!?!?! |
|
Lurrvar: – Snälla Prinsessan, Lurrvar VILL klättra upp i sitt torn. |
|
Linnsen: – DITT torn? Påstår du att du är en prinsessa också?!? |
|
Lurrvar: – Lurrvar VILL vara i tornet! |
Här satt jag bara chockad och förväntade mig att NÅGON skulle åka på världens SMÄLL!!! :O
Medan de satt där och tittade omväxlande på varandra kom jag på att jag ju hade kameran alldeles bredvid och hann både fota och filma detta oväntade utan att skrämma ner någon!
De låg där i kanske 8-9 minuter.
|
Linnsen: – Jaham, man får inte ligga ensam ens på översta våningen i sitt torn... |
|
Linnsen: – *muttrar* INGEN respekt mot kattliga högheter...
Lurrvar: – *viskar tyst* Lurrvar törs! Lurrvar törs! |
|
Linnsen: – Om jag BLUNDAR så finns han inte mer! |
|
Linnsen: – Katten också, det funkade inte... |
|
Mattes sötnosar ♥ |
Tänk att Linnsen accepterade att sitta kvar och att Lurrvar vågade! Men han klättrade upp ganska långsamt, liksom kände efter hur damen i tornet reagerade, annars hade jag aldrig hunnit fota det med mobilen!
Hela upplevelsen tolkar jag positivt, som att de åtminstone tolererar varandra, och det känns skönt när jag är borta 12 timmar i sträck på vardagarna. Jag blev alldeles lycklig och varm i kroppen! :D
Nu vill JAG, Prinsessan, jama igen!
Du ska inte TRO nånting matte! Jag tycker ÄNDÅ att han är förjamligt otrevlig som slåss varje gång det ska bli kvällsmat och idag när jag bara kom för att artigt hälsa så gav han mig en rejäl nosing...
Nä, fy katten för små otäcka kattuschlingar!!
Jag lät honom ligga kvar i tornet för att jag var trött och låg så skönt! *knycker på svansen och trippar iväg med prinsesskronan lite på sniskan*