Linnsens lotteri

HALLÅJAM!  :D

Nu är jam tillbaka igen!

När jag bloggade senast, i mitten på juni, efter att Lurrvar hade rest och matte hade varit i frankattiska landet, då kände jag att jag inte hade något mer att jama om. Men nu har snart 2,5 månad gått sedan Lurrvar reste och vi har hämtat lite krafter och vi har upplevt en del under sommaren.

Saker som jag ska jama om i kommande blogginlägg är när jag blev lillhusses Pokémon, Franks och mina promenader UTAN snöre, de återkommande problemen vi har med matte, den nya leksak som vi alla har haft lika roligt med, med mera, med mera.

Men först vill jag jama lite om Lurrvar. Han har nu sin fysiska bostad på byrån, matte har däsajnat en etikett som sitter på Lurrvars urna så att han inte glömmer vad han heter och vilka han hör ihop med för alltid. Jag brukar hoppa upp på byrån då och då och då buffar jag alltid Lurrvar så att han inte ska känna sig utanför. 

Igår kväll när lillhusse gick och la sig klappade han om mig och sa "god natt Linnsen", gick vidare till Frank och gjorde samma sak och sen förbi byrån, klappade på Lurrvars urna och sa "god natt Lurrvar". 

Matte har inte märkt att lillhusse har sagt god natt vid Lurrvars urna tidigare och för bara en microsekund tog hon det som naturligt att lillhusse sa godnatt till oss alla tre katter innan hon kom ihåg att Lurrvar inte var här i egen hög päls utan bara i sin urna... 

Mycket har förändrats sedan Lurrvar lämnade oss, vi har exempelvis bara två kattlådor nu precis som innan han flyttade in. Fontänen har tillfälligt ställts undan, det var bara Lurrvar som drack i den, och matte jamar att vi tar fram den igen så småningom. Lurrvars tassborste har däremot blivit kvar ovanpå badrumsskåpet, matte har inte hjärta att kasta den. Lurrvar hade så mycket päls under tassarna att sanden ofta fastnade och klumpade sig, då tog matte och lillhusse ibland Lurrvars lilla tassborste och borstade bort det från under tassarna. Det tyckte INTE Lurrvar om! *fnittrar tyst*

Världens allra sötaste Lurrvar ♥♥♥
Foto: Vår tant Bm Anderson

En dag när lillhusse var bortrest satte sig matte med vår externa hårddisk och tittade igenom alla bilder som finns på Lurrvar (det är MÅNGA, precis som på mig och Frank). Hon gjorde en mapp med de hon tycker är finast och det blev över 200 stycken! :) Matte jamar att utan undantag är Lurrvar den absolut sötaste katt hon någonsin har sett och vi är alla glada och tassamma att vi fick ha honom hos oss (även om han drog i min svans och slogs vid kvällsmaten).

Då och då dimper det ner en bild på mobilen hos matte. Det är tant Bm som leker med sina fotoappar och så möts matte av en bild som exempelvis den här... Och då kommer tårarna.

Regnbågsbron
Foto och montage: Tant Bm Anderson

På Örebro Katthems hemsida finns en minnessida och där finns Lurrvar med med både flera bilder och en minnestext som vi jamade ihop i juli. Här kan ni läsa den även om ni ju redan vet allting:

"Den 1:a juni, på dagen ett år och åtta månader efter att Lurrvar flyttade in hos oss gick han vidare till Skaparkatten. 

Det var aldrig meningen att han skulle stanna, vi ryckte ut som jourhem när Lurrvar hittades benig och full av fästingar, men inte många timmar gick innan det bestämdes att hos oss skulle han bo och han fick sitt namn. Han var liten som en fyra-fem månaders kattunge, men veterinären sa att ”det här är ingen kattunge, han är ett år gammal”. Lurrvar var en minikatt som aldrig blev större eftersom hans föräldrar sannolikt var mycket nära släkt. Inaveln kanske också bidrog till att hans njurar var dåliga redan när han hittades. Lurrvars chanser till ett långt liv var alltså inte så goda. Men han bodde hos oss, var djupt älskad och hade det bra med sina kompisar Linnsen och Frank. 

Till en början var han busig som få, han älskade att jaga både sin egen och de andra katternas svansar till Linnsens förtret. Hon avskydde honom när han flyttade in, men det blev bättre och bättre även om Lurrvar passade på att ge henne ett par högertassar varje dag när det väntades kvällsmat. Med Frank gick det att brottas. Vi var oroliga för hur det skulle gå med tanke på att Frank var tre gånger större, men där Frank hade storlek och styrka hade Lurrvar snabbhet. 

Så småningom kunde Lurrvar, Linnsen och Frank dela fönsterbräde eller ligga tillsammans på balkongen och det kändes fint att Lurrvar fick vara med de större katterna som hade tillbringat hela livet tillsammans.

När Lurrvar flyttade in hade han sannolikt aldrig haft några människor och var ganska skygg. Det tog tid att övertyga honom om att det inte var farligt när det kom en människa emot honom eller när lillhusse gick genom rummet med stora tunga steg. Vart efter tiden gick vågade han hoppa upp i sängen vid huvudänden när man låg där och det var så mysigt när han gjorde det, speciella stunder varje gång. Då kunde han buffa och nosa en i pannan och man blev alldeles varm inombords. Andas däremot var bäst att låta bli så att han inte skulle bli skrämd och hoppa ner. Det sista halvåret hände det då och då att han sov hos mig vid fotänden hela natten och det var så underbart!

Vissa vanor var återkommande, varje gång jag gick på toaletten kom Lurrvar in. Då gick han runt benen på mig tills jag lyfte upp honom, han låg alltid på rygg som en bebis i famnen och så såg vi varandra i ögonen. Efter en stund ville han gå ner och då var standard att han rullade i den utkrafsade kattsanden på badrumsgolvet. Oftast försöker man ju sopa upp den, men ibland fick den vara kvar bara för att Lurrvar var så söt när han låg och rullade och sträckte på sig så att man fick klia på magen! Sedan for han direkt ut i resten av lägenheten, alldeles sandig så att han såg ut som en nyströsslad mjukglass, och spred sanden överallt där han gick! Populärt direkt efter sandrullning var också att hoppa upp och dricka i fontänen så att all sand ramlade ner där… 

En annan vana han tog sig var att ligga på köksbordet. Där väntade han tålmodigt på att det skulle bli frukost så att han skulle få slicka yoghurttallrik. Till en början fick han bara slicka tallriken ren, men den sista månaden sparades det alltid lite så att han fick mer, han fick inte ont i magen av laktosen och sockret spelade ju ingen större roll, vi visste ju att han bara hade kort tid kvar och skämde bort honom.

Under våren gick Lurrvar ner i vikt fast han åt och drack lika mycket som förut. Tyvärr visade det sig att han hade utvecklat skrumpnjurar och det fanns just inget mer att göra för honom. Lurrvar fick medicin för att må så bra som möjligt, men värdena fortsatte att försämras. Jag hoppades att han skulle klara sig över sommaren, för han var så pigg och mådde inte dåligt, men det tog bara några veckor så förstod vi att det var dags. 

Lurrvar somnade in i min famn klockan 18.47 den 1 juni 2013. Han blev bara 2,5 år gammal. Jag har fortfarande inte förstått att han inte finns kvar, men jag är så oerhört tacksam att det var till just oss han kom, för han kunde inte ha varit mer älskad. Han var så enormt söt och alla som såg eller träffade honom blev charmade. Kanske var det hans stora ögon eller att han var så liten, något gjorde att man bara smälte när man såg honom. Att en så liten katt kunde göra ett så enormt stort avtryck i ens hjärta… Du kommer aldrig att glömmas Lurrvar, för alltid är du en del av vår familj!"

Linnsen och Frank

Matte och lillhusse

          

Matte har alltid med sig Lurrvar, han är nämligen skrivbordsbild i hennes två datorer, min Mjausung och i min padda. Hon känner sig närmare honom då jamar hon.

_________________________

Nu ska jag jama om något helt annat. Jag har bestämt mig för att ha ett litet lotteri och det för en G O D sak! 

Det är så här att vi i sommar har haft det ganska besvärligt, det är nämligen så att om man studerat under våren och tänker fortsätta med det under hösten blir a-katten sur. Han tycker att man kan jobba ihop sina egna pengar under sommaren, och det är ju alldeles rätt och riktigt, bortsett från att inte alla f å r jobb... När matte jamade om att hon inte fått jobb blev a-katten sur och jamade att då kunde matte, lillhusse och vi leva på gratis vatten och kärlek hela sommaren... Matte blev arg och har jamat flera gånger fram och tillbaka med a-katten, la ner planerna på att studera och tog tillbaka sin ansökan om studieplats i skolan som hon skulle gå i höst, men a-katten ville ä n d å inte vara resonlig, och nu har han skickat vidare mattes ärende till någon som låter alldeles förjamligt otäck, nämligen Förvaltnings-jätten! :O

Vi visste inte att det fanns jättar i vårt land, men det gör det alltså och en sådan ska nu bestämma vem som har rätt, matte eller a-katten... Tyvärr har inte matte mycket tilltro till jätten utan är ganska tvärsäker på att han inte dömer till vår fördel.

Lillhusse har varit borta mycket i sommar, läger som bestämdes redan i våras, så han har mestadels sluppit leva i den här känslan som man får av att bara ha kärlek och vatten och det är matte glad för. Men för att kunna betala för reviret har matte sålt saker och fått lov att låna lillhusses sommarlovslön och han vet att om jätten bestämmer till a-kattens fördel kommer han aldrig kunna få igen pengarna, vilket matte tycker är förfärligt. Hon har varit hembjuden på mat hos släkten och när hon fyllde år i juli fick hon bl a en stor låda torrfoder till sig och lillhusse för att de inte skulle svälta ihjäl.

En otroligt generös person har också sett till att vi slipper bli hemlösa och kommer kunna betala för reviret i augusti, det glömmer vi ALDRIG!!! ♥♥♥

Problemet är nu att i lådan med torrfoder som matte fick fanns pasta, ris och sånt, men inget torrfoder till oss. Mattes husse tänkte inte på att också katter behöver mat då och då, och både vår mattunna och våra magar har börjat skramla nu. Frank och jag har ansträngt oss under sommaren och lyckats ta oss ut utan snöre för att jaga, men tyvärr inte fått några byten... Det ska jag jama mer om i ett annat inlägg.

Klosterkatterna har skrivit lite kort om vår situation på sin blogg och de tänkte ha en auktion eller nåt för oss, men med tanke på att Imma är sjuk och att gammelmatte Gitte är på sjukhus har de nog själva just nu och då tänkte jag att jag får ha ett eget lotteri.

Så, pengarna som mitt lotteri förhoppningsvis drar in ska alltså gå till en G O D sak *nomnomnom*, närmare bestämt en påse Royal Canin Indoor 27, för det är vad Frank och jag behöver just nu. Vi skulle behöva kattsand också för matte muttrar något som låter som "mörk natt... besöka närmaste lekpark... stjäla sand" när hon rensar lådorna. 

Jag har funderat över vad jag skulle kunna ha som vinst i mitt lotteri och den första idén fick jag av en av mattes födelsedagspresenter. Hon visade mig att hon fått ett halsband av fårull och jag insåg att det hade ju jag fixat bättre, så jag har jamat till matte att jag nu kommer att starta firma Linnsens pälsservice KB (kattbanditbolag). Om hon borstar mig varje vecka så ska jag odla fram extra mycket päls som hon kan göra halsband av och sälja. Jag vill ju också bidra till mushållskatten, så jag har tänkt att ta 10 kronor för varje halsband, det måste väl någon vilja betala?

Mattes fårullshalsband vs min kattpälsboll.
Min boll är katturligtvis finast!

Till mitt lotteri har jag odlat fram extra mycket fin Linnse-päls och den har matte borstat av och gjort till en pälsboll som är med i mitt lotteri. Matte jamar dock att det är lite lite att ha med i ett lotteri, så jag har sprungit runt i reviret och tittat vad jag kan lägga i och har hittat flera saker!  :D

Att vara med i Wikkis tasserier brukar kosta 30 kronor tror jag, men mitt lotteri är ju inte till välgörenhet annat än för mig och Frank så en lott kostar 15 kronor. 

Jag vet att mina kompisar heller inte har så mycket pengar i sina kattonger, men jag hoppas att många vill vara med så att Frank och jag kan köpa oss en påse torrfoder och kanske några stickisar att dela på nu när matte inte har pengar...

Jag har gjort två vinstpaket. 

Så här ser nummer 1 ut!
En Kattliv, en svart magnet att sätta på kylskåpet, ett oanvänt änglaspel med katter som jag vann i luciatävlingen, ett alldeles äkta jamarroligt leksnöre från vår tant Bm (jag har ett till!), en mus på snöre att jaga och en träbrosch som ser ut som Frank. Den har Sörens matte Nalle gjort och matte köpte den på kattmässan för två år sedan, men hon har tyckt att den varit för fin att använda.

Vinst 1:
En Kattliv, en svart magnet, ett änglaspel med katter, ett leksnöre från vår tant Bm, en mus på snöre och en brosch som ser ut som Frank. Om vinnaren av paket 1 också vill ha en av mina pälsbollar ska jag genast sätta pälsen på extraodling!  

Så här ser nummer 2 ut!
En jamarbra bok som jamar om allt som dumma tvåbeningar inte har fattat (jag hade dubbla böcker!), en svart magnet att sätta på kylskåpet, en plåtburk med kattryck på att ha exempelvis stickisar i (godiset som låg i har matte ätit upp och det var inget gott så vinnaren ska vara glad att slippa äta det!), ett alldeles äkta jamarroligt leksnöre från vår tant Bm (jag har ett till!), vår laserpekare som varken jag, Frank eller Lurrvar har fattat grejen med, min stora egenproducerade pälsboll och en påse godis att mumsa på.

Vinst 2:
En klok bok om katter, en svart magnet, en burk att lägga godis i, ett leksnöre från vår tant Bm, en pälsboll från mig, en laserpekare och en påse godis.

Är det bra vinster? *orolig och biter på klorna*


Numret till min kattong i Nordea är 3048 23 93106 och mitt lotteri pågår till den 25/8, vilket är nästa söndag, och lotten kostar alltså 15 kronor. Man får köpa precis hur många man vill och får då katturligtvis större vinstchans! :)

När man har skickat in pengen och skrivit något så att jag ser från vem den är, så e-mjauar man till mig vad man heter och var man bor, om man vill vinna paket 1 eller 2 eller båda eller vilket som, på lillagosigabrun(kattkringla)gmail.com (byt ut kattkringlan så kommer e-mjauet fram). Sen låter jag lillhusse dra lotten ur skålen för han är opartisk. Blir det bra?