Veterinären ställde frågan...

Lurrvar idag på balkongen!

Vi har varit på återkoll hos stickisen idag och hon ställde till slut den där frågan ingen djurägare vill ha:

... hur vill du göra nu?

Lurrvar igår, ser ni livsgnistan? :)

För inget finns att göra mer för Lurrvar, han är som stickisen sa "i sista stadiet". Hans prover har blivit sämre, han har blodbrist och är konstant uttorkad. Hade han varit en människa hade han behövt en ny njure precis NU, men det går ju inte.

Smal och kantig... 

Så jag frågade vad hon tyckte och hon sa att om Lurrvar verkar vara ledsen och trött så är det bäst för honom att få gå, och hos stickisen SER han ledsen ut... :(

Jamargosig hos veterinären

Veterinärassistenten tyckte dock att han ser ut att ha livsgnistan kvar och det tycker jag med, så Lurrvar blev uppvätskad och fick en hel arsenal med grejor med sig och åkte med hem. Stickisen frågade om jag möjligtvis inte var sjuksköterska eller nåt, för nu har vi fått med oss dropp hem för att Lurrvar ska få ha det så lugnt och bra som möjligt tills det är dags. Men det fixar vi!

Ingen viktminskning den här gången som tur var, Lurrvar står kvar på 1,7 kg

Blodprov...

Någon hade Lurrvar i sikte!!!!  :O

Palliativ vård, uppvätskning hemma en gång i veckan... 

...extra näringsrik mat, omega3, fosfatbindande spray och medicin för att underlätta för njurarna.

*nomnomnomnom*

Jag frågade min bästa väninna, den allergiska läkaren, om det fanns något mer jag kunde göra för Lurrvar och hon svarade: "ÄLSKA HONOM!" Så nu fångar vi dagarna...






UPPKATTERING:

Nu var det dags för kvällsmat och jag tog först fram den grönläppade musslan (hu, vilket äckligt namn!). Det är tabletter och de luktar starkt av skaldjur. Jag tänkte att jag testar att lägga fram varsin tablett framför katterna, de är för stora för att gömma i godis och det stod inget om att krossa eller dela dem.

Linnsen och Frank nosade och undersökte, men Lurrvar satte igång att tugga som att det var smågodis! Innan jag hann stoppa honom hade han snappat åt sig Franks tablett också, men den fick jag ta ifrån honom. :D

Därefter blötmat med extra vatten och det nya som ska sprayas på Lurrvars mat, Renalzin. Det visade sig vara ungefär samma färg som senap och lite halvsegt i konsistensen. Nå, två sprut på Lurrvars mat och röra runt så att det blandade sig med såsen och vattnet. För säkerhets skull höll jag koll medan katterna åt, så att de andra inte skulle ta över. Lurrvar slickade i sig ALLT vatten inklusive den gula geggan och lämnade sedan bitarna precis som vanligt. SÅ DUKTIG HAN ÄR!!!! Lille älsklingen!!  ♥♥♥

Snart är det Fortekor i stickis som kvällsgodis, det har han vant sig vid nu och det är inga problem, så det här går galant än så länge!

Blompälsig tigrinna

Idag har jag legat på balkongen och det har snöat! Matte kom ut och sa att jag borde heta Linnsen Blompäls istället för Kattsvans, för tydligen är det ett träd som heter Ägg som fjällar av sig just nu och bladen blåste och la sig på mig.

Jag fick lov att förvandlas till en tigrinna också. När jag hade varit ute gick jag och la mig i fåtöljen och då kom katturligtvis Frank och påstod att han skulle ligga där. Matte var med och filmade för hon är så fascinerad av vad Frank jamar till mig eftersom jag alltid brukar flytta på mig. Det var bara det att idag jamade inte Frank...

Nu ligger ingen i fåtöljen, kanske är bäst så!  ;)

Ekattioner...

Vi som har matte borde ju vara ganska bra på det, men jag kan ÄNDÅ inte förstå ekattionen i att lillhusse är glad och dansar för att han har fått nya datorhögtalare och mattes gamla bildskärm.

Exakt V A D har det med mig att göra???????

Linnsen: "– HJÄÄÄLP, vad GÖÖÖÖÖR du, lillhusse?????"

Linnsen: "– Kära Skaparkatten, jag har varit en snäll katt! Rädda miiiiiiiig!!!!!

Linnsen: "– Släpp ner mig, jag mår iiiiiiiilllllllllllllaaaaaaa!!"

Linnsen: "– Nu kräks jag, nu kräks jag!!!!!"

VARFÖR UTSATTE DU MIG FÖR DET DÄR, LILLHUSSE???????????????

*avsvimlad av hela upplevelsen*

För den som vill hålla koll på matte kan jag jama att hon på tio dagar har haft åtta artiklar med i fyra olika tidningar och jobbar samtidigt med tre till, kan det vara rekord tro?
Det börjar gå överstyr i hennes huvud nu, när matte kom hem såg hon hur det rörde sig i kattlådan och hon suckade och tänkte bara "jaham, nu har jag börjat halliculinera också!", men det var en geting som klev omkring där och matte bar tassamt ut den.
Igår var mattes artikel om hennes Ögongodis med i Nerikes Allehanda, den fick en helsida vilket matte är nöjd över! Den som vill veta hur män som matte tycker är "Morrywood-snygga" ser ut eller kanske bara läsa om mattes busskompis kan klicka här.
Efter recept från Ögongodis åt matte halsad... nej halstarrig... nej halstrad pilgrimsmussla och fänkålssallad med tillhörande drink i söndags och det var kanske det som gjorde att hjärnan packade ihop. Det, hans leende och att han har två ringar. Men de borde väl gå att ta av precis som våra halsband? *fundilerar på varför matte suckar så*

Nu ska jag hjälpa matte att ge Lurrvar meducin, jag får nämligen också stickis då!  : D

Omlån

Wikki skrev om Lurrvar härom dagen:

"Varje katt är ett lån från SkaparKatten. Och varje lån är exakt lika långt: 

En livstid, från sin början till sitt slut!” 

Det är alldeles rasande klokt jamat av henne, för det är ju självklart att alla lån är lika långa fast man inte tänker på det, alla är ju en livstid! 

Lurrvars livstid blir lite kortare än vi hade väntat oss, men vet ni, eftersom Lurrvar är ett lån från Skaparkatten så har vi bett om att få ett OMLÅN!  :D

Vanligtvis brukar ju omlån vara på ungefär en månad, så det är vad vi planerar för nu. Om Lurrvar fortfarande är stark då så frågar vi Skaparkatten om vi kan få låna honom en månad till!  :)

Lurrvar och matte hos stickisen i onsdags

För egen del funderar jag lite på om Lurrvar, ja, har ni sett, jag kallar honom för Lurrvar nu. Jag lovade ju Skaparkatten det om vi fick ha honom kvar och han är ju här även om det bara är för ett tag till (jag har frågat matte om jag inte kan få kalla honom åtminstone lill-Lurrvar, hur ska ni annars veta att det är jag som jamar? Men matte säger att nu håller vi våra löften och så hoppas vi på att Skaparkatten vill ge mer tid). 

Jo, jag skulle ju jama om vad jag funderade på. Två gånger har Lurrvar varit uträknad. Först alldeles i början när han kom till oss och stickisen såg hur liten han var och att det var fel på hans njurar, då sa han att Lurrvar kanske bara skulle leva tre veckor till. Då gick matte hem och grät...

När det kom in för många skällisar borrade Lurrvar ner huvudet i mattes famn

Andra gången var förra sommaren när Lurrvar hade en urinvägsinfektion och var hos en jamardum stickis i Askersund som sa att "ÄR HAN BARA EN KATTHEMSKATT ÄR HAN INGET ATT SPARA PÅ"!

Det gjorde matte alldeles stum ända tills hon kom hem och jamade ner ett argt blogginlägg om hur Lurrvar behandlats, och det upprörde massor av tvåbeningar och är fortfarande vårt mest lästa blogginlägg.

Nu har alltså Lurrvar blivit uträknad för tredje gången, men jag börjar tro att han kanske har fler än nio liv? Innan han hittades vet vi ju att han överlevde den obehandlade urinvägsinfektionen och att nästan bli ihjälhackad av skatorna (hittarna såg att skatorna var på honom), borde inte det vara tecken på extraliv?

Här hemma försöker vi nu förhålla oss till läget. Lurrvar äter meducin varje dag och det går bra hittills. Matte stoppar in den halva tabletten i en bit stickis och första gången tuggade Lurrvar och spottade ut samma  tablett ur två stickisbitar, men nu har matte lärt sig att vara beredd med fler stickisbitar så att han inte ska tänka på att det var konstig smak på den första. Stickisen jamade att Lurrvar kunde bli illamående av meducinen och sluta äta och kanske att han småäter lite mindre nu men han verkar okej. Om tio dagar ska han börja få en hel tablett och så ska vi på återbesök om två veckor för att se om det har blivit någon förändring av meducinen. 

Lurrvar, Frank och vatten med räka i.

Jag måste jama att det fjäskas en hel del här och då menar jag inte för mig och Frank. Nä, för Lurrvar ställs det nu fram vatten överallt, men Lurrvar tycker inte att det smakar. Matte undrar och funderar, om det är ett pälsstrå i vattnet och Lurrvar går sin väg går matte och hämtar nytt, står Lurrvar och tvekar och sedan går sin väg så hämtar matte en annan sorts vattenskål osv. Möjligtvis om matte står med och klappar honom, då kan Lurrvar tänka sig att dricka lite, lite ur fontänen men annars så har han inte lust. Kanske är det det att vattnet inte smakar räka mer?

Matte la ju en räka i vattnet förra helgen och ni skulle sett vad snopen han såg ut, för Lurrvar ville hellre ha räkan än vattnet och hade svåra problem med hur han skulle komma åt den... 

På morgonen när matte vaknade var vattnet äntligen slut och då KASTADE matte räkan!!!  :O  Då tyckte till och med jag synd om lill oj, Lurrvar, menar jag.

Matte fick dåligt samvete och bjöd oss både på keso, kalkon och räkor senare och då glömde minsjam Lurrvar att vara skygg och lättskrämd, han klättrade över hela matte för att komma åt mer! :) 

Kan ni tänka er att matte till och med godkänner att Lurrvar dricker vatten i diskhon bara för att få honom att dricka... *surar* Det får INTE Frank och jag göra. :( 

Matte accepterar att åka in och vätska upp Lurrvar så länge han accepterar det, men hon önskar så att han ska vilja dricka av sig själv, för hans egen skull.

Jaha jam, det här har vi ALDRIG tillåtits göra, matte!!

Utöver det så har Lurrvar ett gott liv. Han hjälper matte att skriva ute på balkongen, han njuter av värmen som har kommit och ibland bara somnar han så där med huvudet rakt ner...

Lurrvar ser en fjäderkotlett!

Den flög förbi...

Det gosas...

Lurrvar: "– Lurrvar vill inte ha vatten, Lurrvar tycker att vatten smakar otäckt!"

zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz...

 Men en sak är precis som vanligt. Har Frank lagt sig på balkongdynan för att sola så tillåts INTE Lurrvar att komma och tränga sig ner! Frank kan möjligtvis gå med på att han ligger längst ut på kanten i skuggan... *fnittrar* Någon måtta får det ju faktiskt lov att vara!

Frank: "– Nu ligger JAG här!"

Nu vill tydligen matte jama något.

Hej hej!
Angående Omega 3 så är det något som heter Grönläppad mussla som Lurrvar ska äta, det ska tydligen vara bra mot allt möjligt. Jag hoppas att det är något som kommer att läska honom! Att han inte vill dricka vatten just nu är något som oroar mig lite.

På något sätt känner jag en viss själslig frid. Inte med att Lurrvar får en kort livstid så klart, utan för att jag vet att han vet att han är djupt älskad. Han vet att han har tassat hårt in i mattes hjärta för att stanna där för alltid.

Plötsligt kan jag se att saker har en speciell mening. Jag fick inget sommarjobb som reporter vilket jag hade hoppats. Istället bestämde jag mig för att gå en kurs i redigering under sommaren. Nu vet jag att det var helt rätt val, både för att jag har betydligt större chans att få jobb om jag också kan redigera, men mest för att jag nu kommer att ha tid och ro att vara med Lurrvar den här sista tiden och det är viktigt för mig. 

Jag har varit på praktik i 2,5 vecka och jag har fått både framsidor och löpsedel på Karlskoga Tidning. Nu är det en vecka kvar på praktiken, men på nåt sätt känns det inte så viktigt mer. Karriär och grejor är underbart, men viktigast är ändå de som står en närmast! ♥

Lurrvar stannar ett tag

 Nu är vi äntligen hemma från veterinären och det har varit en rent ut sagt för jädrigt lång och nervös vecka sedan vi fick veta att Lurrvar sannolikt har en tumör på ena njuren.

Godis tillsammans för sista gången på eftermiddagen?

Idag har Lurrvar träffat en ultraljudsspecialist som skulle kolla extra noga.

Gos i väntrummet innan vi går in till specialisten.

Svaren som gavs var både bra och dåliga. Han började med att konstatera att den vänstra njuren var mycket liten, på gränsen till skrumpnjure. Så tittade han på den andra och konstaterade att den var ännu mindre, fullt utvecklad skrumpnjure. Med andra ord, ungefär vad vi visste sedan tidigare om Lurrvars njursjukdom fast den nu har förvärrats mycket.

Lurrvar hos sin tant Bm ♥

Däremot så hittade han ingen tumör och det var en lättnad tyckte vi. Specialisten konstaterade då att det kunde ha varit bättre med en tumör för den hade man eventuellt kunnat bota eller åtminstone mota framför sig och köpa tid genom mediciner. Lurrvars sjuka njurar kan det bara gå åt ett håll med och det är neråt och jag ser åt vilket håll det barkar i och med att han har förlorat så mycket i vikt på kort tid.
Idag stod Lurrvar kvar på 1,7 kg trots att han uppvätskades förra veckan.

Lurrvar blir nakenkatt på magen...

Veterinären sa också att innan Lurrvar hittades hade han säkert gått länge med en obehandlad urininfektion som till slut gått upp till njurarna och förstört dem. Stackars stackars Lurrvar så ont han måste ha haft...   :/


Nu har i alla fall Lurrvar ordinerats Fortekor för att "minska äggviteläckage och sänka trycket i njurbarken", jag har ingen koll på vad det betyder. Medicinen kommer inte att ge Lurrvar mer tid, men han kanske kommer att må bättre den tid som finns.
Jag frågade hur lång tid det handlar om, en vecka? En månad? Ett år? Veterinären svarade att Lurrvar kommer inte leva ett år till med det här, mer specifik ville han inte vara. Däremot sa han tyvärr att nu när det har satt igång så här så kan det gå snabbt... Bara att tyda tecknen med andra ord, och ett är att Lurrvar inte tar upp näring och vätska fast han äter ofta och mycket, ett annat är att han minskar i vikt. Han fick vätska insprutat i nacken idag och precis som förra veckan piggnade han till direkt. Från att snällt ha legat still på bordet ville han börja undersöka och blev som en vanlig liten nyfiken katt!  :D

Lurrvar får vätska i nacken

Vi kommer alltså att få fortsätta att åka in och vätska upp honom och man får ta ställning till hur ofta det ska göras, vad det kommer att kosta (280 kr subkutant och 530 kr intravenöst) och hur Lurrvar kommer att orka med det.

Nåt som verkligen kommer att uppskattas hemma är att Lurrvar ordinerats mer blötmat och mindre torrfoder. Vi ska se hur vi ska lägga upp det, om de andra också ska få extra blötmat då. Bm tycker också att det är bra för Lurrvar att slicka yoghurttallrik varje dag, vi behöver ju inte bry oss ett dugg om att han blir tjock (för det blir han ju inte) utan bara se till att han får i sig så mycket vätska som möjligt och han verkar inte må dåligt av mejeriprodukter. Lillhusse är därför barskt tillsagd att också lämna en matsked eller två i tallriken till Lurrvar varje morgon trots att lillhusse är fjompig och tycker att det är äckligt med katter i tallrikarna även om de diskas innan han ska äta i dem igen.

Lurrvar: " – Stickisen är dum, han har gjort Lurrvar till nakenkatt på mage
och sida och han drar i Lurrvars päls. Lurrvar VILL inte!"

Veterinären sa att det var bra om Lurrvar kunde få i sig Omega 3, däremot uppfattade varken Bm eller jag varför eller hur. Tabletter, rinnande, vet någon av Lurrvars beundrare?

På väg hem i ryggsäcken

Urinprovet som Lurrvar lämnade får vi svar på imorgon och det tillför kanske inte så mycket nu mer än att vi får veta hur dåliga värden Lurrvar faktiskt har... Nu ska vi tänka ut hur vi lättast ska få i Lurrvar medicin varje dag. Jag är inte förtjust i att bända upp kattkäkar och kan inte säga att jag ser fram emot det.
Det var nog ungefär allt tror jag. Jo, just det, vi har köpt vätskeersättning också som veterinären tyckte att vi hellre kunde försöka få i Lurrvar än vatten. Undrar om den är lättare att få ner om den serveras i fontänen??   ;)





TACK snälla alla som har tänkt på oss och hållit tummar, klor och demonstrerat. Jag tror att det kan ha gjort susen!  ♥♥♥ 

Lurrvar och rödgråten och lättad matte hemma igen! ♥

STOR DEMENTATION IMORGON!

Imorgon ska vi dementera!

Det är inte första Mjau, men vi ska ändå ha den största dementation som någonsin har setts. Vi ska göra skyltar hela natten och jama så att Skaparkatten förstår att lillf Lurrvar inte är färdig på jorden än. *stampar hårt med tassen* Matte jamar att det kan bli något av det viktigaste vi har gjort!


I Lurrvars fall är inga nyheter goda nyheter, och inget har egentligen hänt sedan jag jamade sist. I helgen tutades Lurrvar i vatten och jag kan jama att han inte var förtjust. Halva pälsen blev ju blöt...

Det har gosats alldeles väldigt mycket här hemma. Matte var ledig i fem dagar i sträck och hon var tacksam för att få vara här med oss. Lurrvar förföljer matte och de jamar mycket med varandra. Egentligen skulle jag kunna visa bättre bilder och jama om Lurrvars stora äventyr härom dagen, men matte är på praktik på stor tidning och hon har varit borta ända tills nu och hon jamar att hon vill umgås med oss istället för att jag ska blogga. Imorgon har hon bett att få gå tidigare för att kunna åka med Lurrvar. Kan jag få berätta och visa mer bilder i helgen?

Lurrvar och Frank har gosat tillsammans i mattes knä

Lurrvar spanar...

...på MIG!
Linnsen: " – Sluta stirra då!!" 

Sen påstår matte att hon har varit med om det gulligaste hon har sett! Tssss, jamar jag bara.
Det var så att matte satt i soffan och jobbade med datorn och Lurrvar låg på soffbordet och höll koll. När matte tittade upp hade Lurrvar inte kunnat hålla sig vaken längre och huvudet hade bara åkt ner på bordet... *fnissar*
Matte funderade på om han verkligen fick luft, men då och då lyfte han på huvudet och andades och så ramlade huvudet ner igen! Det kanske är hans nya sovstil för samma sak hände dagen efter fast då på golvet.

ZZZZZzzzzzzzzz...

Var det här verkligen så bekvämt?

Nu är det dags att göra skyltar till dementationen! 

Ni är väl med och dementerar allihop och eller i alla fall håller varenda tumme och tass och klo och svans och ber till Skaparkatten för att det inte är något farligt som kommer att hittas hos stickisen imorgon? Jag tror att Lurrvar nog kan behöva det...   ♥

Dagens Lurrvar

Först vill jag jama och tacka alla som tänker på oss och håller tassar och tummar, ni är så fina!  ♥


Alla undrar hur det är med lillfj Lurrvar och jag kan jama att allt är som förut med ändå är allt förändrat...

Matte gick ju till stickisen med honom för att han har gått ner så mycket i vikt, inte för att hon trodde att han hade en dum tumör. Så på ett sätt är allt som tidigare med Lurrvar, han äter och dricker som vanligt och han lägger sin lilla nos i blöt överallt precis som vanligt.

Lurrvar och matte gosar i soffan
(Lurrvar kommer sällan och lägger sig alldeles av sig själv hos mig i soffan. Det gjorde han igår kväll trots att det låg både tidningar och bärbar dator i knät. Men Lurrvar SKULLE vara där också!!  ♥)

På ett annat sätt är ALLT förändrat för nu vet vi att något är fel på honom och matte har full koll på om han äter, hur mycket han dricker osv. Stickisen sa ju att han kunde bli så där uttorkad igen och matte är på och drar honom i pälsen, vad jamade du matte? *lyssnar bakåt* Nähä, hon drar honom försiktigt i nackhuden för att se om den går tillbaka snabbt eller långsamt. Hon säger att hon inte drar honom i pälsen... *muttrar att hon gott kunde ha gjort det* Hon gosar extra mycket med honom också och så gråter hon i min päls så att vi båda får ont i huvudet. Ingen verkar bry sig om mig eller Frank nu. :(

Sen gosade vi allihop!

Jag har jamat ifrån på skarpen åt lillfj Lurrvar, att får man ett hem då ser man till att hålla sig frisk! Han hade ju gått ute och aldrig haft nån familj förut så han vet ju så klart inte riktigt hur man uppför sig, men nu vet han det. Jag vill påjama att jag har ju velat ha iväg honom, men jag kan mycket kraftigt dementera att jag har önskat honom så långt bort som till Skaparkatten. För min del hade det liksom varit lagom om han hade flyttat till någon av hans många beundrare som Lillie, Alice eller Nalle. Det drabbar ju mig också det här om lil Lurrvar ska gå till Skaparkatten, matte kommer att gråta och gråta och det kommer inte vara något roligt mer. Jam menar, visst var det LUGNT och skönt när det bara var jag och Frank, men... så vidare roligt var det inte, det får jag ju lov att erkänna. Det är ju inte BARA han som slåss även om det bara är det jag jamar om för er!  :D

Lurrvar vägrar titta in i blixtraren hur mycket matte än kämpar!

Så härmed lovar jag dig lillfjanten: om du LOVAR att bli frisk ska jag aldrig mer kalla dig för lillfjanten! Jag gav det ju som nyårslöfte till matte, men löften till henne kan man bryta. Däremot löften som ställs mot Skaparkatten kan man INTE bryta!!

Lurrvar var trött, Lurrvar somnade på Ullis lirkade filt!

Lurrvar smakar på mattes lunch... 

*nomnomnomnom*

Klosterkatternas Kicki skrev så här i en kommentar efter förra inlägget och matte väljer att svara på den här ifall fler vill läsa.

Käraste Karin, ge nu inte upp förrän alla vägar är testade!
Jag tycker som Bm att smärta är en bra vägledning... har han inte ont och är pigg, är det inte dödsfara på G. Att han äter och dricker samt kan kissa är ju också positivt. Uppvätskning blir bra!

Funderade på om det där värdet var kreatininet (njurvärdet)? Det skall ju ligga under 200 för att räknas som normalt. Imma hade kring 700 när vi började behandla hennes njursjukdom... nu är hon nere i 177. Aragorn, däremot, hade 1025 och gick inte att rädda.

Har du råd? Säg till om du behöver Snuffefondens hjälp! Vi skall sätta in pengar så snart vi får pension, både till Lurrvar och till Alfons.
Upp med hakan, vännen! Du är inte ensam - vi kämpar tillsammans, precis som vi gjort med så många katter redan!!!


SVAR: Än så länge verkar Lurrvar må bra, han beter sig som vanligt bortsett från att han de senaste veckorna inte har lekt så mycket, i övrigt är han lika pigg och fram för allt gosigare än nånsin! ♥

Hade det bara varit Lurrvars njursjukdom, vilket jag hade väntat mig, så skulle han ha fått steroider och han hade kunnat behandlas vad jag förstår. Är det nefrit går det också att behandla, men var det en tumör veterinären kände på njuren är det kanske mindre att göra. Jag vet inte om tumörer hos katter går att operera, eller går gör det säkert, men jag vet inte om man gör det helt enkelt.
Om vi har råd är en fråga som Örebro Katthem avgör, de står fortfarande som ägare till Lurrvar. Men behövs det hjälp efter att ultraljudsspecialisten sagt sitt på onsdag så är nog de lika glada som jag om folk vill hjälpa till!

Hans viktnedgång har gått fort de senaste veckorna och den visade sig ju vara kraftig, 600 hundra j-a gram!!, men mår Lurrvar fortfarande bra så ska jag kämpa för att han ska få leva så länge det går. Däremot om han fortsätter bli så uttorkad som han var i onsdags säger Inger, Örebro Katthems ordförande, att det inte är rimligt att åka och vätska upp honom en gång i veckan, vilket kanske kommer att behövas då. För mig är det helt okej att göra det, bara jag får ha Lurrvar kvar. Däremot om Lurrvar inte mår bra av det och det blir för mycket för honom att åka fram och tillbaka till veterinären så får vi ju ta det. Då måste jag acceptera det för Lurrvars skull.
Vi håller tummarna och ber till Skaparkatten att vi ska få ett bra besked på onsdag klockan 17!


Nu tror jag att jag ska ställa fram vatten med en eller två räkor i, borde inte det vara lika läskande för en katt som vi människor tycker att citron- eller apelsinvatten är?  :D








Alla bilderna är av usel kvalitet idag för de är tagna med mjausungens blixtrare, det var den som fanns tillhands.

Lurrvars vara eller icke vara

Matte här:

Idag har Lurrvar varit hos veterinären och det blev inte alls så som jag hade tänkt...

Anledningen till att jag ville att han skulle undersökas var ju att han verkar ha gått ner i vikt och jag tänkte då att njursjukdomen har förvärrats. Eventuellt är det så mycket värre än så.

Lurrvar är instängd, Lurrvar vill inte vara i ryggsäcken!

Underbara tant Bm följde med oss och Lurrvar blev vägd när vi kom in. När han var hos veterinären i juni för ett år sedan vägde han 2,3 kg, så Emil och jag funderade och sa att mindre än 2 kg kan han ju inte väga. Men på vågen stod 1,7 kg!!   :O  Han väger alltså lika mycket nu som när han hittades för 1,5 år sedan... 600 grams viktminskning för någon som redan är så liten är inte bra.

Lurrvar tycker inte alls om det här!

Han blev rakad om benet och fick lämna blodprov och det gick fint, massor av blod hade Lurrvar. Så kom veterinären och kände igenom Lurrvar och konstaterade att han var uttorkad, detta trots att han både äter och dricker så mycket. Dessutom kände veterinären en knöl på den ena njuren och han förklarade att det antingen är en tumör eller nefrit. Det gjorde ont på Lurrvar att bli klämd där.

Lurrvar vill gå hem nu!

Lurrvar blev ordinerad dropp och istället för att han skulle få sitta i en bur och få det valde jag att stanna kvar och ha honom i famnen de timmar det tog, jag vill inte att han ska bli ännu räddare om det inte behövs. Lurrvar skulle dessutom få lämna urinprov när han fått dropp eftersom det inte fanns något kiss att trycka ut.

Lurrvar är rädd, Lurrvar vill vara hos sin matte.

Vi blev lämnade i rummet och vi gosade och Lurrvar kurrade allt vad han kunde. Eftersom han böjde benet fick vi krångla lite så att benet skulle vara rakt annars blev det stopp i droppet. Så kom veterinären in igen och visade provsvaren och de var dåliga rakt igenom, allt var fel. Eftersom ett av värdena, jag minns inte vilket, skulle vara mellan 80-200 och Lurrvar hade 753 så sa veterinären att det tyder på en tumör. Han konstaterade att det var onödigt att ta urinprov på Lurrvar efter det, det skulle bara göra honom illa i onödan. Jag grät så att tårarna sprutade...  :/



Plötsligt började Lurrvar skruva så på sig och så satte han sig rakt upp i famnen på mig och så stirrade han mig i ögonen på ett mycket underligt sätt. Jag kände att nu är det något konstigt här, nu får han en hjärtattack eller nåt, så jag for gråtande upp och ropade ut genom dörren och frågade efter hjälp. Men så kände jag nåt konstigt på magen och det var Lurrvar som kissade!  :D
Alldeles jättekissnödig var han och vettisen konstaterade att det var utsökt för honom, han fick i sig hela 3,5 dl dropp så det var klart att det skulle komma ut!

Så blev Lurrvisen frånkopplad droppet och nerstoppad i buren och vi fick en tid till ultraljudsspecialist på onsdag om en vecka. Han kommer då kunna tala om exakt vad det är som sitter på Lurrvars njure.

Lurrvar sitter fast i en slang, Lurrvar vill inte!

Är det "bara" nefrit så får han en månadslång behandling och blir förhoppningsvis bättre, är det en tumör så förstår ni själva...  :(


Jag frågade vettisen om Lurrvar då måste "gå vidare" på en gång eller om man kan vänta tills han mår sämre, men han ville inte svara på det utan att ha sett ultraljudet.

Lurrvar är mattes katt, det visste Lurrvar redan här, andra dagen efter att han kom! 

Lurrvar buffade matte hårt på benet andra dagen!
Då visste matte att Lurrvar hade stulit mattes hjärta för alltid!

Tant Bm känner ju Lurrvar väl och vi pratade på vägen hem och hon som  "kattexpert" bedömde inte att han verkar ha ont och han äter ju och dricker och hoppar upp i prinsesstornet och han springer som vinden. Kanske, om det är en tumör, att man kan vänta någon månad innan Skaparkatten kommer och hämtar honom, förutsatt att han inte mår dåligt under tiden. Det beror ju helt på hur veterinären bedömer honom.
Att leva utan Lurrvar känns omöjligt, han ska ju finnas här!


Så, så är läget just nu. Veterinären sa att Lurrvar kommer må jättebra de närmaste dagarna eftersom han är så uppvätskad, men vi ska försöka tuta i honom så mycket vatten det går, så jag har sprutor med hem. Lurrvar hade förutom att han kissade på mig också passat på att kissa i nya transportryggsäcken på vägen hem, men ärligt talat, vem f-n bryr sig? Jag är så tacksam att han KAN kissa trots njursjukdom!  ♥

Lurrvar Lejonsvans ♥♥♥

Nu har han ätit kvällsmat med Prinsessan och farbror Frank och han har redan dängt till Linnsen så allt är som vanligt för några dagar tills vi får veta mer. Tack för alla tum- och tasshållningar, vi behöver dem definitivt nästa onsdag igen!