lördag 31 mars 2012

Bloggträff?

Wikki skrev ju om kattföreläsningen i Västerås, ja, det är tyvärr ingen katt som föreläser, det är ju vad som hade behövts om tvåbeningarna ska förstå vårat mystiska väsen!  ;)





Nej, istället är det Susanne Hellman Holmström, som är Sveriges mest anlitade Kattbeteenderådgivare som föreläser. "Det kan ju bli intressant" tänkte matte och anmälde sig.

Nu såg hon att även Klostermattarna har anmält sig och också Wikkis tvåbeningar skulle titta om det finns platser kvar, så det kanske blir en liten bloggträff av det till slut!

Så här står det på hemsidan:
"Välkommen till föreläsning med Susanne Hellman Holmström, som är Sveriges mest anlitade Kattbeteenderådgivare. Föreläsningen som ger dig all information du behöver veta om din kattkompis för att den ska må på bästa vis. Föreläsningen tar upp olika problemkatter, hur problemen yttrade sig och hur de åtgärdades. Föredraget kommer att ge dig många aha-uppleveler och skratt på vägen. En sak är säker, du kommer att se din katt med andra ögon eller kanske be den om ursäkt för att du inte har förstått den tidigare. En mycket uppskattad föreläsning på två timmar.”


VÄSTERÅS 25 april 2012START 18:30 Insläpp från 18:00.INTRÄDE: 20 kr  PLATS: Länsförsäkringar / Agrias lokaler Slottsgatan 21, Västerås.


Med tanke på det facila priset på 20 kronor ska man nog anmäla sig så fort man kan och det gör man HÄR och då får man ett bekräftelsemail.

Mental förberedelse



Här ligger jag och förbereder mig mentalt, imorgon händer något stort!!!  :D

fredag 30 mars 2012

V-formation Katt

V-formation Katt inväntar kvällsmat!






Frank: "-Sluta blixtra och ge oss mat bara, annars flyger vi på dig!"


Gosdag

Idag har vi haft gosdag med matte! Det var något som verkligen behövdes, för ibland tar det liksom en hel dag att gosa ikapp allt missat gos från tidigare!

Matte väcktes av två katter som klev omkring i sängen, den ena la sig på täcket mellan benen och den andra la sig på hennes andra kudde och då blev det ju så klart *kuuurrurrrkuuuurrrrrrrr*.

Men så somnade matte ifrån oss och vaknade när vi kom nästa gång för att väcka henne! Samma katt på benen och samma katt på kudden *kkuuuuuuurrrrkkuuuuuuuuurrrrrrrrrrrr*

Några timmar senare vaknade matte av att hon satt fast, kuddkatten var borta, men benkatten låg kvar. Matte låg på mage och kunde inte röra sig ur fläcken! Men så lyckades hon trassla sig upp och såg hur sött benkatten låg där och gosade, så hon la sig ner fast åt andra hållet och höll om katten som kurrade högt till lägre och lägre och slutligen sov i mattes famn! *kurr*

Så småningom lyckades matte ta sig upp ur goset och satte sig på lillhusses säng för att ringa ett samtal, men se då kom nästa katt och ville gosa! Och eftersom matte gosat så mycket med den andra katten var det ju tvunget att vara rättvist så då gosade matte med den här katten som naturligtvis *kkuuuuuuurrrrrrrrrrrrrade*! Men så kom det en liten katt och störde genom att börja klösa på pinnen bredvid och då fick matte syn på en gul fläck på golvet "hade någon kissat???" och gick genast för att ta reda på fakta, hon t.o.m luktade på det upptorkade, som visade sig vara en liten utdragen hög med spya som jag tror att Spökkatten måste ha gjort under natten... Då kurrar vi minsann inte!  :(

Till slut lyckades matte ta sig iväg för att handla, men ibland BEHÖVER man gosa mycket! ♥

torsdag 29 mars 2012

Fy katten!

Jam, jag säger bara fy katten vilket dygn!

Det började igår när jag kräktes massor över flera mattor, det är ju bara så att jag gör det ibland... Men gissa vem som alltid ska vara framme och sitta 1 kattimeter bort? Just det och hur kul är det när man sitter där med uthängande tunga att någon ska stirra på en och då dessutom en idiotisk lillfjant?!
Matte och lillhusse såg alltihop, och när jag hade kräkts klart första gången ställde sig fjanten med nosen jamarnära och luktade på kräkset, och lillhusse sa att "börjar han äta av det får han flytta ut på balkongen!" ÄNTLIGEN någon som känner samma som jag. Som tur var för honom nosade han bara.

Jaham, när det blev kväll då envisades den lille fjanten med att oavbrutet hoppa på mig, först trängde han in mig i ett hörn vid dörren och vi morrade så högt åt varandra att lillhusse fick lyfta iväg mig, sedan samma sak under sängen... Jam bara frågar: NÄR SKA HAN FLYTTA????


Senare började Frank och lillfjanten att bråka och den här gången blev det riktigt allvarligt!


Frank: "-Nu ska jag äta upp dig!"



Lurrvar: "-Aaaaaaaaaaajjjjj mitt framben!"




Lurrvar: "-Jag håller emot, jag är liten men envis som katten!"




Lurrvar: "-Ger du dig, farbror Frank?"

Frank: "-Ajjjj, mitt öga!!!"


Frank: "-Jaham, det tror du va?!"

Frank: "-NU ska du få känna på tänder!"



När det började höras små skrik tyckte matte att det var läge att avbryta... Suck HANKATTER! :(



Jaham, så blev det natt och allt var lugnt. Jag sov skönt i datastolen, men helt plötsligt kände jag att någon stirrade på mig och då stod Frank där på två ben och sa åt mig att HAN skulle ligga där nu! Matte hörde bara ett "#%=?##&" och så rasade vi båda ner från stolen och Frank jagade mig runt rummet in i hörnet och FÖR ANDRA GÅNGEN DETTA DYGN satt jag där inklämd bakom en morrande hankatt... :/

Nu gick matte upp och sa åt oss att sluta och så lyfte hon upp mig i stolen igen eftersom jag låg där först och sedan var allt lugnt.



Tagen vid annat tillfälle när jag också sov som en prinsessa...
 

Idag har vi sovit mycket allihop utom lillfjanten som har fjäskat för matte. Hon åt en tallrik yoghurt och lillfjanten tittade så bedjande så han fick slicka tallriken.



Lurrvar: "-Mmmm, det var gott det här!"


När matte tittade ner en stund senare såg tallriken ut så här:





Och matte frågade Lurrvar om han har spolglans på tungan, så där fint diskar inte ens vår lilla diskmaskin!
Tssssssssssstt, kan väl JAG med!!

Kattrecensent

Hallåjam, det är kattrecensent Frank här till er tjänst!

Jag tänkte jama om när matte och jag skulle se på film igår kväll. Jag satt i mattes knä och vi ville båda se en film som var mysig, kattromantisk, buffig och med fantass-tisk natur.

Matte hade laddat hem LÅNAT hem en film som heter "The Last Lions" som vi trodde skulle vara bra, men det visade sig var EN REN SKRÄCKFILM!!!!!!!   :O






I egenskap av familjens hustiger kändes det ju lämpligt att se en film om våra lite större kusiner, men jag kan jama att jag i det närmaste satte dentisarna i halsen för att det var en så våldsam film! Vi är ju vana vid att höra grannkatterna slåss utanför och nog kommer frugan och jag ihop oss ibland, men det här vara rejäla råkurr!
Det var jellon som rev ihjäl varandra, pellefanter som skulle trampa på jellonungarna, en kattodill som åt upp en jellonunge och massor av fler hemskheter!!!
Efter en stund var jag tvungen att gå därifrån för att jag blev så upprörd, den här filmen kan jam inte rekattendera och för ungkatter är den absolut förbjuden! Undertassad har drömt mardrömmar hela natten om små trasiga jellonungar... *snyftar*

Mattes kattentar: Varken Frank eller jag var förberedda på en film om lejons verklighet, utan förväntade oss nog mer av naturens och djurens skönhet, än den brutala tillvaro som det faktiskt är för lejonmammor med ungar.



Nej, istället för den där otäcka skräckfilmen bestämde matte och jag oss för att titta på en gammal film som vi redan har hemma i filmhyllan, nämligen "Två Tigerbröder".






Det är till en början en sorglig historia om två små tigrar (som jag) som skiljs åt som små och sedan träffas igen som stora starka tigrar (som jag) och så blir det bra allting. Det är en verkligt jamarbra film och vi har sett den flera gånger och den vill jag absolut ge

5 dentisaskar av 5

Den är dessutom väl avpassad som film för små kattungar, inga otäckare faror att bli rädd för.



Om någon vill låna filmen och titta på i helgen kan jag skicka ut matte att lägga den på brevlådan så får ni se en verkligt mysig kattfilm! Hojta bara till i kattentarerna före klockan 17.30 så matte hinner träffa Postkatten!




onsdag 28 mars 2012

Rus

Nu ska ni få se när vi hade fått en ny leksak!

Frank tyckte aldrig att den var så väldigt intressant, men jag tyckte om den ett litet tag, och när vi tröttnade på den sålde matte den på Tradera så att någon annan katt kunde få leka istället.

Jag vill påjama för yngre katter att här KAN det vara så att rusblad har intagis och att huvuvdrollsinnehaverskan därför är lite snurrig både bildligt och bokstavligt!  ;)

Det är min fd husse som hjälper mig att rulla bollen, matte står bakom kameran som vanligt.



Boll

Idag har vi filmtajm på bloggen!


Först tänker jag visa er hur duktig jag var på att spela tassboll när jag var i fyraårsåldern och just hade flyttat hem.

På den tiden tyckte lillhusse och jag att det var lika kul att leka båda två, nu har några år gått och jag är lite stillsammare och lillhusse använder inte längre långkattsonger med pirater och hjärtan på... ;)






Tycker ni att jag skulle ha satsat på en plats i svenska tassbollslaget?

tisdag 27 mars 2012

Törst!

När matte först lärde känna katten Balder, som introducerade matte i kattens underbara väsen, var det mycket som hon inte förstod. Exempelvis så sa hans matte, som våra tvåbeningar blev mycket goda grannar med, att Balder alltid skulle ha ett vattenglas bredvid sin mattes säng varje kväll och det där förstod inte matte riktigt, han kunde väl dricka ur en vanlig skål på golvet?

Några år senare flyttade Frank och jag hem och på den tiden var lillhusse bara en liten 11-åring som matte varje kväll brukade ställa ett vattenglas på nattduksbordet hos, ifall han skulle bli törstig under natten.

Vad matte ännu inte visste var att det var ett par glasmarodörer som flyttat hem! För det är ju så jamarns gott att få dricka ur ett glas, det är nånting helt annat än att dricka i en trist matskål. Med åren har matte lärt sig att vad hon än ställer fram (utom Cola light, så det kanske matte också borde sluta dricka!) så kommer vi, och då främst jag, och ska smaka! Jag dricker både lagom varmt thé, saft och mjölk och Frank har förvånat matte med att stå och slurpa i sig av hennes vatten med färsk apelsin i (Frank jamar nu att det var himskans gott och att han ser fram emot att bli serverad det igen)!


 
Linnsen: "-Åh, vad gott vattnet är, eller hur matte?"


Det sägs ju att vi katter tycker om breda, vida skålar för att vi inte vill böja morrhåren, men det stämmer inte in på mig. Det fina i den här kattsången är att matte och jag råkar ha samma favoritglas, nämligen ett stort högt med en fjäderkotlett på. Matte tycker att det är speciellt gott att dricka ur och jag tycker att glaset är bra just för att jag kan få ner huvudet så långt om matte nu skulle ha druckit mer än hennes beskärda del ur vårt gemensamma glas!



Mattes och mitt gemensamma favoritglas med fjäderkotlett på!


Tyvärr är inte matte så förtjust i att dela glas med oss katter så hon brukar gå och byta glas, men det kan också bli till min fördel, för ibland suckar hon bara, går och fyller på glaset åt mig och låter mig slurpa bäst jag vill och tar ett nytt till sig själv (hon får så klart inte ha DET för sig själv heller om hon inte vaktar det noga!).


Jag dricker såklart ur annat också, som exempelvis pastakastrullen innan vattnet har blivit varmt...





eller hjälper lillhusse med frukosten om han har bråttom på morgonen!






Ibland när det är riktigt jamarvarmt på somrarna ställer matte ner sitt favoritglas på golvet för hon vet att då kommer vi att dricka ordentligt, men det har fått den följden att vi nu bara har ett sådant glas kvar eftersom lillhusse med Yeti-tassarna (stl 49) har råkat sparka till glasen ett flertal gånger, så nu gäller det att vara verkligt jamarrädd om det sista glaset!


Men jag ska jama klart om den där morgonen när våra tvåbeningar lärde sig att hålla undan glasen om de inte vill att de skulle bli nosade i. Det var nämligen så att när lillhusse skulle ta sitt vattenglas såg han att det redan var upptaget, HALVA JAG var nämligen nere i glaset!!! Lillhusse som då hade en usel kameramobil hann ta en bild och gick och visade matte som skrattade så att hon nästan grät! För visst har jag huvudet LÅNGT ner!! Det var nästan så att glaset satt kvar när jag skulle dra ur det, men vad gör man inte när tvåbeningarna har druckit för mycket! :D



Linnsen: "-Det var gott vatten du har lillhusse!"

Förbjudna molnmagar

Igår morse gosade matte med Frank och riktigt borrade in ansiktet i hans molnmage, det hör till det bästa matte vet (och Frank har oftast inget emot det)!


Frank med molnmagen


Medan matte njöt av att få känna på den underbart mjuka magen så tänkte hon på hur det var i början när vi flyttat hem, då var det kraftigt bitstraff på att över huvudtaget tänka på Franks mage. Faktiskt var det så att på katthemmet, där vi bodde i ett halvår, kunde man ännu inte lyfta Frank utan att han blev hysterisk, så det har det tränats på under åren vi har bott hemma och nu är det inga som helst problem att lyfta honom eller gå omkring med honom i famnen.

Lika lite som man kunde lyfta Frank kunde man hålla fast honom och klippa klorna på honom, ja ni känner ju till att Frank "nöjesbiter", men om han i början blivit fasthållen och dessutom kloklippt tror jag att det som hade varit kvar av mattes hand hade fått amputeras, så det första året blev Frank faktiskt sövd när han skulle få klorna klippta (numera har matte och Frank lärt sig att komma ganska bra överens om det där som tur är. Det betyder att matte klipper snabbt för att slippa bli allt för hårt biten och Frank spjärnar emot och försöker dra tillbaka tassen så fort han kan. Det går bättre och bättre för varje gång. Att godisutdelning alltid sker efteråt behövs kanske inte nämnas (till både matte och katt!)).






När Frank sövdes första gången hade våra tvåbeningar varken sett döda eller sövda katter, så det blev en jamarchock! Både matte och lillhusse grät så att tårarna sprutade när de lyfte ut den lealösa kroppen ur transportburen och höll honom, hela Franks mjuka mage blev alldeles blöt i mattes famn... De var så rädda för att han aldrig mer skulle vakna och varje gång de ens tänkte på det de där timmarna tills Frank var sig själv igen sprutade tårarna! Jag visste ju så klart att Frank inte hade gått till Skaparkatten, det skulle han aldrig göra utan att säga till mig, men jag nosade på honom och även jag tyckte att det var jobbigt att Frank inte rörde sig det minsta.





Man får väl säga att vår dåvarande husse var lite mindre blödig, för han tyckte att vi helt enkelt skulle lägga ner sovande Frank på några handdukar (ifall han skulle kräkas eller kissa) i sin fåtölj så att han fick ro och det var då matte gjorde det där förbjudna...





Matte hade drömt om den där underbara molnmagen och längtat efter att få röra den, så både matte och lillhusse kände försiktigt på allt det vita. Men så frågade matte lillhusse om de inte skulle passa på att sticka in ansiktet och gosa med magen när nu Frank inte kunde säga ifrån, men det sa lillhusse, som då bara var 12 år, bestämt att det skulle de INTE göra, för det skulle Frank inte vilja!

Men matte kunde inte hålla sig, utan stack snabbt in ansiktet och gosade runt, och det tänkte hon på igår morse när hon nu faktiskt FÅR göra så. Lite skäms hon fortfarande för att hon struntade i att Frank inte skulle ha tyckt om att få magen gosad med, men matte tröstar sig med att han ju gör det nu och därför nog har förlåtit henne! :)

måndag 26 mars 2012

Dentisar

Idag har mattes matte varit här och hälsat på och fast jag skickade ett meddelande att hon skulle ta med godis till oss katter så gjorde hon inte det, "det fanns ingen fiskdisk", sa hon. Det är tydligt att hon inte är bekant med dentisar och liknande delikatt-esser... :/



Visst var det här fin reklam!!  *fnittrar*
Så här glad blir man ju faktiskt när man får godis.


Vet ni, att om man söker på ordet "dentisar" som matte gjorde och klickade att hon ville se bilder, så kom det upp massor av bilder på er, mina kompisar! Bild nummer ett är från Sippos blogg, nästa är från Sörpingskatterna, Dui och Deco, Stationskatterna osv. Det kommer faktiskt upp 11 stycken sidor med bilder på Nea, Puma, Klostermattarna, Sören, Max och Måns husse med en liten katt på axeln, Neas lillebror Rödtjutet när han var liten och Maurice och Kajsa i soffan.





Ungefär samma reultat får man om man söker på "Dentabits" bortsett från att man också får upp massor av bilder på dentisburkar. Faktiskt insåg jag när jag tittade på bilderna att det är väldigt många bloggar som jag nog måste börja läsa från början. Det är tur att man är katt så att man har tid med sådana viktiga saker!


Är det här en Dentabit, eller varför kom den upp under samma bildsökning?
Ganska smaskig ser den ut i allafall!


Det verkar ju som att vi alla gör väldig reklam för godsakerna och jag tycker definitivt att vi ska börja kräva lön för jobbet, minst en burk i veckan/blogg. Vad säger ni om det?  ;)

Djuraffären

Vi fick reklam från en djuraffär för några dagar sedan. Då insåg jag att fiskar har ännu sämre status än katter, man kunde köpa massor av små goda fiskar för en skällislapp. Borde inte varje enskild liten fisk vara värd mer än några kronor?









Men jag lärde mig också att tycka synd om skällisar.



Munskydd, förnedring nummer 1... :/


Att de är korkade visste jag ju sedan tidigare, och att de förnedras med att ha munskydd för att de skäller himskans mycket tycker jag är förjamligt, men i den här tidningen visade de bilder på något ännu mer förnedrande, nämligen något som kallades för "tikskydd". Jag vet inte alls vad det står för, men jag såg på bilderna att skällisarna hade trosor, sånt som mattar har!!!!   :O



Trosor, förnedring nummer 2... :/


Jag säger bara, STACKARS STACKARS skällisarna... *snyftar lite*  Jag ska aldrig mer tänka något elakt om skällisarna, de är ju fasansfullt förnedrade djur... :(


Tack snälla Skaparkatten för att jag blev katt!


Ps. Sedan undrar jag vad den här stackars skällisen tycker om att flyga som en skottspole fram och tillbaka över Stora Havet??? Jam menar, flyga och djur = inte alls roligt... Vad gör skällisen om den vill gå på kattlådan? Får den gå på golvet då?


söndag 25 mars 2012

Sångkotletter och dunkatter

Idag sov matte jamarlänge och brydde sig inte det minsta om de tre katterna som ville umgås med henne. När hon väl vaknade hon körde hon ut oss på balkongen, stängde av lillhusses dator och sa att "nu är det utflykt!" Varken vi eller lillhusse hade ett dugg att sätta emot...

Men bara för att hon har borstat mig och lovat att borsta mer när jag har lagt upp det här inlägget, så har jag lovat henne en sista gång att hon får lägga upp sina bilder på min blogg, jam menar, det är ju ingen fotoblogg det här, och skulle det vara det så ska det vara katter på bilderna! Matte jamar att hon har sett massor av kissar, men jag ser då bara två på bilderna.¨

Våra tvåbeningar åkte iallafall på utflykt till en minimal liten sjö strax utanför vår stad där det under en speciell tid på året finns jamarmassor av sångkotletter. För egen del tycker jag inte att det är speciellt viktigt om kotletterna sjunger, huvudsaken är liksom att de är goda!  ;)




När matte och lillhusse kom till sjön var det här den enda fågel de såg... Den sjöng inte!



Inga sjungande kotletter här heller...


"-Titta!" sa lillhusse plötsligt från utsiktstornet.
"-Sångkotletter" tänkte matte genast!


"-Titta, tjejer!!!" sa lillhusse med glad röst och pekade. Matte bara suckade...
Hästarna och skällisen såg lillhusse tydligen inte.


Konstig bild som matte har tagit...


Här började matte jama om kissar och det ser väl VILKEN KATT
SOM HELST att det där inte är katter?!?!  :O


Inte heller dessa kotletter sjöng... Matte och lillhusse hade miss-lyckats med expeditionen.


I observationsstugan kunde man läsa att Sippos husse
hade varit där idag! *vinkar med tassen*



När matte och lillhusse åkte runt sjön för att titta vidare efter sångkotletter sprang plötsligt
en riktig katt
ut på vägen och när den såg matte backade den genast in i skogen
och satte sig i fotoposition! Sannolikt har den också blixtrande tvåbeningar...




Ännu en riktig katt som kom undan mattes bilkörning.
Visst har den fina vita morrisar mot det svarta! :)



Äntligen hittades de sjungande kotletterna!
Matte och lillhusse tyckte dock att det mest liknande ett himla kackel...



Men så tittade matte upp mot himlen och insåg att hon struntade totalt i
kacklande kotletter, det var ju himlen som var bäst på utflykten!




Vackert.... Nästan som regnbågsbron!


Himmel med måne och allt.


Efter femtisjutton timmar kom de äntligen hem så att vi fick kvällsmat!