Dagens Lurrvar

Först vill jag jama och tacka alla som tänker på oss och håller tassar och tummar, ni är så fina!  ♥


Alla undrar hur det är med lillfj Lurrvar och jag kan jama att allt är som förut med ändå är allt förändrat...

Matte gick ju till stickisen med honom för att han har gått ner så mycket i vikt, inte för att hon trodde att han hade en dum tumör. Så på ett sätt är allt som tidigare med Lurrvar, han äter och dricker som vanligt och han lägger sin lilla nos i blöt överallt precis som vanligt.

Lurrvar och matte gosar i soffan
(Lurrvar kommer sällan och lägger sig alldeles av sig själv hos mig i soffan. Det gjorde han igår kväll trots att det låg både tidningar och bärbar dator i knät. Men Lurrvar SKULLE vara där också!!  ♥)

På ett annat sätt är ALLT förändrat för nu vet vi att något är fel på honom och matte har full koll på om han äter, hur mycket han dricker osv. Stickisen sa ju att han kunde bli så där uttorkad igen och matte är på och drar honom i pälsen, vad jamade du matte? *lyssnar bakåt* Nähä, hon drar honom försiktigt i nackhuden för att se om den går tillbaka snabbt eller långsamt. Hon säger att hon inte drar honom i pälsen... *muttrar att hon gott kunde ha gjort det* Hon gosar extra mycket med honom också och så gråter hon i min päls så att vi båda får ont i huvudet. Ingen verkar bry sig om mig eller Frank nu. :(

Sen gosade vi allihop!

Jag har jamat ifrån på skarpen åt lillfj Lurrvar, att får man ett hem då ser man till att hålla sig frisk! Han hade ju gått ute och aldrig haft nån familj förut så han vet ju så klart inte riktigt hur man uppför sig, men nu vet han det. Jag vill påjama att jag har ju velat ha iväg honom, men jag kan mycket kraftigt dementera att jag har önskat honom så långt bort som till Skaparkatten. För min del hade det liksom varit lagom om han hade flyttat till någon av hans många beundrare som Lillie, Alice eller Nalle. Det drabbar ju mig också det här om lil Lurrvar ska gå till Skaparkatten, matte kommer att gråta och gråta och det kommer inte vara något roligt mer. Jam menar, visst var det LUGNT och skönt när det bara var jag och Frank, men... så vidare roligt var det inte, det får jag ju lov att erkänna. Det är ju inte BARA han som slåss även om det bara är det jag jamar om för er!  :D

Lurrvar vägrar titta in i blixtraren hur mycket matte än kämpar!

Så härmed lovar jag dig lillfjanten: om du LOVAR att bli frisk ska jag aldrig mer kalla dig för lillfjanten! Jag gav det ju som nyårslöfte till matte, men löften till henne kan man bryta. Däremot löften som ställs mot Skaparkatten kan man INTE bryta!!

Lurrvar var trött, Lurrvar somnade på Ullis lirkade filt!

Lurrvar smakar på mattes lunch... 

*nomnomnomnom*

Klosterkatternas Kicki skrev så här i en kommentar efter förra inlägget och matte väljer att svara på den här ifall fler vill läsa.

Käraste Karin, ge nu inte upp förrän alla vägar är testade!
Jag tycker som Bm att smärta är en bra vägledning... har han inte ont och är pigg, är det inte dödsfara på G. Att han äter och dricker samt kan kissa är ju också positivt. Uppvätskning blir bra!

Funderade på om det där värdet var kreatininet (njurvärdet)? Det skall ju ligga under 200 för att räknas som normalt. Imma hade kring 700 när vi började behandla hennes njursjukdom... nu är hon nere i 177. Aragorn, däremot, hade 1025 och gick inte att rädda.

Har du råd? Säg till om du behöver Snuffefondens hjälp! Vi skall sätta in pengar så snart vi får pension, både till Lurrvar och till Alfons.
Upp med hakan, vännen! Du är inte ensam - vi kämpar tillsammans, precis som vi gjort med så många katter redan!!!


SVAR: Än så länge verkar Lurrvar må bra, han beter sig som vanligt bortsett från att han de senaste veckorna inte har lekt så mycket, i övrigt är han lika pigg och fram för allt gosigare än nånsin! ♥

Hade det bara varit Lurrvars njursjukdom, vilket jag hade väntat mig, så skulle han ha fått steroider och han hade kunnat behandlas vad jag förstår. Är det nefrit går det också att behandla, men var det en tumör veterinären kände på njuren är det kanske mindre att göra. Jag vet inte om tumörer hos katter går att operera, eller går gör det säkert, men jag vet inte om man gör det helt enkelt.
Om vi har råd är en fråga som Örebro Katthem avgör, de står fortfarande som ägare till Lurrvar. Men behövs det hjälp efter att ultraljudsspecialisten sagt sitt på onsdag så är nog de lika glada som jag om folk vill hjälpa till!

Hans viktnedgång har gått fort de senaste veckorna och den visade sig ju vara kraftig, 600 hundra j-a gram!!, men mår Lurrvar fortfarande bra så ska jag kämpa för att han ska få leva så länge det går. Däremot om han fortsätter bli så uttorkad som han var i onsdags säger Inger, Örebro Katthems ordförande, att det inte är rimligt att åka och vätska upp honom en gång i veckan, vilket kanske kommer att behövas då. För mig är det helt okej att göra det, bara jag får ha Lurrvar kvar. Däremot om Lurrvar inte mår bra av det och det blir för mycket för honom att åka fram och tillbaka till veterinären så får vi ju ta det. Då måste jag acceptera det för Lurrvars skull.
Vi håller tummarna och ber till Skaparkatten att vi ska få ett bra besked på onsdag klockan 17!


Nu tror jag att jag ska ställa fram vatten med en eller två räkor i, borde inte det vara lika läskande för en katt som vi människor tycker att citron- eller apelsinvatten är?  :D








Alla bilderna är av usel kvalitet idag för de är tagna med mjausungens blixtrare, det var den som fanns tillhands.