Makt!

Maktprinsessan!

Efter stickisen i måndags har jag inte varit riktigt på topp. I tisdags när lillhusse försökte gosa med mig så slog jag efter honom med tassen och tänkte riva honom, och i förrgår när matte kom hem efter att ha sovit borta sprang jag direkt och gömde mig under soffan när hon närmade sig. Trots att jag så gärna ville satt jag kvar fast matte tog fram borsthandduken och jamade att hon skulle borsta. Om jag inte nappar på borsthandduken vet matte att det är illa, så hon har inte ens försökt att ge mig klet i ögonen sedan i tisdags.

Det är så att matte påstår att hon just nu har mycket i skolan, så mycket att hon sover borta. Eftersom jag har koll råkar jag veta att matte i tisdags minsjam var upp hela natten med några hussar och det dracks många tvåbeningsniptinis. GJORDE hon verkligen skolarbete då?? Nä, det går jag inte på... *fnyser och knycker på svansen*

Igår så gjorde matte sig redo att packa övernattningsväskan igen för att dricka massa nya niptinis sova borta över natten. Det här tyckte jag katturligtvis inte om utan insåg att det var ett mycket lämpligt tillfälle att gå och sätta mig under soffan, så det gjorde jag. Matte vet, att sitter under soffan gör jag bara när jag är rädd eller mår dåligt. Ligger Frank och jag undangömda i vårt lekrum (garderoben) däremot så vet tvåbeningarna att vi vill ha lugn och ro, men är vi under soffan blir hon orolig.

Så som jamat, jag kröp ilsnabbt in under soffan så att matte såg, och vilken effekt!  :D
Helt plötsligt var hon också nästan inne under soffan för att jama med mig och hon kastade in godis som jag katturligtvis inte låtsades om och hon fjäskade som katten. Eftersom hon hade en tid att passa var hon till slut tvungen att åka och jag satt envist kvar. Direkt när hon åkt kom jag fram och la mig i soffan istället!

Det där gjorde i alla fall matte så nervös att hon förmanade lillhusse att hålla stenhård koll på oss under kvällen och natten. När matte var klar med sin intervju vid nio på kvällen åkte hon till sitt sovställe och skulle börja dricka niptinis skriva, men så kom hon att tänka på mig där under soffan, "tänk om jag var svårt sjuk?". Helt plötsligt var hon så jamarstressad att hon inte KUNDE dricka niptinis skriva utan satte sig i brummisen och åkte raka vägen hem för att vara hos mig om jag mådde dåligt!


Och med det här vill jag bara jama, att vilken M A K T jag har!!!   :D
När hon kom hem så var det allehanda fjäsk, godis och borsthandduken kom fram, och jag var glad för jag hade fått som jag ville, matte var hemma igen och jag har sluppit att få nåt mer klet i ögonen! Stickisen jamade ju faktiskt att det inte var nödvändigt med ögonkletet, utan att jag kunde få det bara för att det är "skönt". *fnyser så att en hörlurskudde flyger iväg*

Så för att citera katten Enzo på Catbook:

Det är J A G som B E S T Ä M M E R!   :D

Så därjam matte, borsta på!

Lite mer upp på huvudet, tack! 

Mmmmm, det här är livet! *kurrrkurrrrrrrrr*

Idag har matte jamat att jag får leka tyst om jag ska leka, för hon har ett sexsidigt räpotash som ska vara klart på måndag och hon ska börja skriva nu. Jag har katturligtvis lovat att vara tyst, men i hemlighet har jag korsat klorna för nu vet jag ju hur jag ska göra för att få matte dit jag vill.
Det är bara att krypa in under soffan så att hon ser, jag har redan varit där en gång idag!
Man ger inte sin Linnseprinsessa klet i ögonen och sen åker ifrån henne utan straff! *fnittrar så jag ramlar omkull*