söndag 22 september 2013

Spik och sorg


Vi har helg och lugn och ro här hemma just nu.

Om ni minns så jamade jag för ett tag sedan att lillhusse, efter att ha varit på skautgrejor nästan varenda helg i ett år, gick in i en vägg nere i Södra landet. Tydligen skadade han sig så mycket att han faktiskt har varit hemma de senaste veckorna, inte en enda helg har han varit borta. Matte har jamat åt honom att han kommer att bli läkt om han är hemma ibland, sover mer på nätterna och äter bättre.
Matte var ledig i fredags och imorgon också. Förra veckan for hon som en jagad mus runt till olika köpingar en bit från skolan. Det var reportage som skulle göras, radiå som skulle läras, intervjuer som skulle ordnas och föreläsningar som skulle lyssnas på. Hon njuter av att vara ledig med oss nu. På förmiddagen idag låg vi i mattes famn i soffan och gosade och Frank njöt så mycket att det droppade dreggel om honom! *fnittrar*


Det har spikats här. Matte har satt upp flera tavlor på oss som har legat och väntat på att bli uppsatta. Sedan kom också några favoritbilder på Lurrvar upp på väggen och matte blev ledsen.
Ända sen Lurrvar reste har matte haft honom som skrivbordsbild i datorn och i min Mjausung. Hon känner att hon inte kan ändra det, för hon jamar att det känns som att stänga ute Lurrvar eller att han ska bli bortglömd.
När Lurrvar precis hade rest ville matte heller inte lyssna på musik, hon kände det som att hon inte hade nån rätt att vara glad när Lurrvar var borta. Men vår tant Bm jamade till matte att Lurrvar skulle ha velat att matte lyssnade på musik i brummisen och sjöng med.
Matte skäms för att hon inte tänker på Lurrvar hela tiden. Jag har jamat till matte att man faktiskt inte KAN glömma någon som finns på bilder överallt i rummet och som bor i en träkattong på byrån, men matte förstår inte riktigt. Kanske ni kan jama lite med henne om det, ni som har kompisar som har rest vidare?





Vi är överallt i mattes rum!  :)
För den som undrar om inte lillhusse finns på bild, så har han hela motsatta väggen! 






Vi tar vara på att lillhusse är hemma och gosar när han har lust!




Frank: "- Sluta blixtra då matte, du S T Ö R!!"







Matte fascineras av att Frank kan ha ut så mycket sand på en enda bajsning...












5 kommentarer:

  1. Hälsa din matte att man ALDRIG NÅGONSIN glömmer en katt som man har delat livet med, oavsett hur lång tid som går. Den katten har satt EVIGA TASSAVTRYCK i ens hjärta och man bär dem med sig till man själv vandrar över Bron... så vad hon än gör, behöver hon aldrig någonsin vara rädd att glömma.

    Stor kram från sr. Carina, klosterkatternas tjänarinna, som mist fem katter och fortfarande älskar dem allihop!

    SvaraRadera
  2. Jama till matte att bara för att man inte tänker på någon hela tiden så betyder inte det att man glömmer utan den man mist kommer för alltid ha en plats i hjärtat. Det spelar ingen roll om det är en älskad katt eller mänsklig familjemedlem som har vandrat över bron så kommer man bära med sig h*n i hjärtat resten av livet. Jag är helt säker på att Lurrvar sitter och tittar ner och vill ha en glad sjungande matte som fortsätter leva "som vanligt" och som så småningom bara blir varm i hjärtat när hon tänker på Lurrvar och inte ledsen. Lurrvar har det bra idag och finns där och tittar till er.
    *nosbuffar*

    SvaraRadera
  3. jakangänget20:01

    buffa på matte o säg till henne att hon behöver inte skämmas för att hon inte tänker på lilla lurrvar hela tiden,han finns ju i era hjärtan ändå
    han sitter nog där uppe hos skaparkatten och tittar ner på er tänker hur lycklig han fick vara hos er den lilla stunden,kärleken han fick
    nu önskar han nog att matte och ni andra ska vara glada för att ni fortfarande har varandra.
    bevara lurrvar i hjärtat men försök lev vidare o ta hand om varandra riktigt bra,tiden med er pälsklingar är ju tyvärr alltid begränsad

    ibland går jag förbi min pepsis grav,han ligger ju här intill mitt hus.jag hälsar på honom,lägger en liten ängsblomma på graven,torkar en tår och tänker tack för den lilla lyckliga tiden vi fick tillsammans
    han vet att han ändå inte är glömd

    kram o nosbuffar på er från oss.matte sari med skruttan och leon

    SvaraRadera
  4. Klart man inte glömmer någon som tassat över bron bara för att man inte tänker på den hela tiden.
    Min matte har då inte glömt Sixten som bodde här innan mig även om hon inte tänker på honom dagligen.
    Nospussar o Tassklappar <3

    SvaraRadera
  5. *Psst*
    Jag är också jamarns imponerad över hur du lyckas ha ut så mycket sand , Frank :)

    SvaraRadera