Till Katt-alonien

I tre inlägg tänker jag nu ta med er till KATT-alonien, ni vet där matte och lillhusse var i juni.
För den som inte vet så ligger Katt-alonien i det allra norraste Spanska landet.

Ni vet ju hur vi katter kan telekattisera med våra tvåbeningar och tack vare det kunde jag vara med matte och se allt det hon såg under resan och då och då när jag såg intressanta saker då skickade jag en signal till henne att hon skulle blixtra det så att jag skulle kunna lägga ut det på bloggen. Så nu får ni följa med på resan. Spänn fast er i reskorgen och ta en ask dentisar som färdkost!  :D



Först åkte matte och lillhusse till en stad som heter Girona och bodde i tre nätter. Båda tyckte att det var en jamarvacker stad men lite långtråkig för alla affärer var stängda (det var lördag-söndag) så de kunde inte köpa presenter till oss.

Den första katten som sågs på resan!

Lillhusse lärde sig snabbt att om matte gick lite före och han hörde "HEJ!" i ett speciellt ljust tonfall, då hade hon träffat på en katt och då visste lillhusse att han kunde ta fram sitt mobilspel en kvart innan matte hade hunnit slita sig!  ;)

Den här katten var väldigt skygg och hade nog inget hem. Det skrek i matte efter att få torka ur dess ögon, men den fina katten vågade inte ens stanna när den fick vatten uthällt åt sig trots att det var hett som i...



Tvåbeningarna var på det judiska muséet och där kunde man få veta vad "KATT" heter på både det spanska och det judiska språket. Jamiska stod däremot inte med.





Den här katten hade magiska krafter, det kände jag ända hem till oss, sköldpadda som den var! Den och en likadan kompis satt på en balkong en våning upp och när matte tittade bort såg hon i ögonvrån hur den ena hoppade över till balkongen bredvid! Fast matte (och lillhusse som tog tillfället i akt att stirra på den snygga servitrisen i glassbaren under) väntade och väntade hoppade ingen av dem tillbaka till den första balkongen igen, tur det kanske för då hade matte fått hjärtsnörp och behövt åka jambulans.



I mörkret är alla katter grå, fast den här svarta sprang förbi precis när matte skulle stänga fönsterluckorna för kvällen och det såg hon som ett tecken på en fortsatt tursam resa!

Sedan reste matte och lillhusse vidare till staden Roses som låg vid ett jamarstort vatten. Där bodde de i fyra nätter och trivdes jamarbra!

 



I den här staden var det fullt av fina klösträd och matte blev så lycklig när hon såg dem och vattnet
att hon glömde resväskorna på bussen! Tur att lillhusse tänkte då... :)






Titta, matte stoppar ner foten bland smågodiset, det borde hon förstå att man inte ska göra!! *skäms*
Och kan ni tänka er, hon tog inte ens med godiset hem till oss... Nedrigt är vad det är!







Skrikkotletter fanns det många av.



Fiskarna i det stora vattnet var alldeles tokiga och simmade precis vid ytan,
varför kom ingen katt och tog upp dem?

 

Sådana här katter stod en försäljare och sålde utanför hotellet. De kunde "gå" och pipa högljutt.
Matte tyckte att de vore lämpliga för osäkra blivande kattägda. OM man står ut en sommar med det envisa hemska pipande från den här katten utan att slänga ut den, DÅ är man mogen att ta tass om en riktig katt! Vorde inte det ett bra test?  :)



Tvåbeningarna såg betydligt fler skällisar än katter i det Spanska landet och den här har jag INTE bett matte att blixtra på. Fast skällisen sitter ganska sött inramad där, men den kunde ju precis lika gärna bytas ut mot en katt och bilden skulle bli mycket bättre direkt!







I det Spanska landet är något som heter trencattis väldigt berömt och matte gillade den här katten...



 



... men ännu mer gillade hon den här, för på en sekund hade hennes tankar flyttats till min kompis Säkerhetskatten Sippo! Är de inte lika?



En kväll satt godis på tvåbeningarnas balkong, tror ni att den hade varit god om de
hade fångat den och tagit med den hem?

Det är nu säkert att spänna loss er från reskorgarna. I morgon fortsätter resan om ni vill!  :D