fredag 25 maj 2012

Vem är Skaparkatten?



Igår berättade jag ju om att Skaparkatten kunde ha kommit och hämtat mig. På Catbook har jag två syskon nämligen Katten Mistor Helmer och Söta Mary, och Mistor frågade då vem Skaparkatten är.

Jag blev lite förvånad först, jag trodde att alla katter kände till Skaparkatten, men så tänkte jag att "undrar Mistor så måste jag ju jama om det".

Bland våra vänner finns de som inte alls bekänner sig till Skaparkatten eller tror att han/hon finns (tasseister), andra anser att Skaparkatten och Gud är samma, och det finns inga rätt och fel i frågan, alla katter får tro det som passar dem bäst.


Men jag ska berätta för dig Mistor vad VI tror!




Regnbågsbron




I vår familj tror vi att Skaparkatten finns någonstans långt bort där inga tvåbeningar kan komma och såra små katter. Men också så att vi katter kan gå upp och hälsa på vänner som har gått före oss, vi kan liksom gå mellan två världar!

Hos Skaparkatten är allt mjukt och skönt och rädda katter blir trygga, sjuka katter blir friska. Många refererar till att Skaparkatten är en han, men vi tror att Skaparkatten helt enkelt är alla katters moder som finns och tar tass om katter som har vandrat över till andra sidan.

Hos Skaparkatten har alla det bra och man kan springa och leka och busa precis hur mycket man vill. Många nya katter racerspringer när de först kommer till Regnbågslandet, för där är fullt av stora öppna ängar och man kan springa precis hur fort man vill och ingen behöver någonsin mer ha på sig koppel eller sele och det finns inga brummisar som kan köra på en. Där finns också hur många musar och fjäderkotletter som helst att jaga, stora vatten att dricka i, träd att klättra i och mjuka ställen att sova på.



Hos Skaparkatten?



Tvåbeningar undrar ofta hur Skaparkatten ser ut, men det får man inte berätta för dem, det är något som bara vi katter ska veta. Men jag kan avslöja att hon är en jamarstor katt och i hennes famn får hur många katter som helst plats och hennes svans räcker runt hela Regnbågslandet. Eftersom Skaparkatten är just så stor kan nya små katter bli lite rädda när de kommer, men hon är den allra snällaste och hon jamar aldrig nej om man vill gosa. Då lägger hon svansen runt en så att man känner sig älskad!


Vår vän Wikki har en direktconnection med någon i Regnbågslandet och brukar jama om hur det går till när vänner har kommit till Skaparkatten. Så här jamade hon om vår katt Lusse (på bild i högerspalten) och en annan katt från Örebro Katthem som gick till Skaparkatten förra sommaren:


"”Det mjuka molnet med samma färg som min päls det bar mig hit??!”
Lusse lutar sig lite mot Fabiola och suckar. Hon slickar honom tröstande på örat och spinner. De ligger mjukt omslutna av SkaparKattens tassar och den Eviga trygghet som KattHimlens Frid innebär.

Men Lusse funderar ändå: ”Linnsen och Frank tar väl hand om mina människor nu? De undrar väl varför jag inte kom hem igen?”
”Men du lyssnade väl på det SkaparKatten jamade? Att även om det var två av oss från Örebro katthems katter som kom tassande hit i natt, så är det vars och ens väg att vandra, när SkaparKatten kallar.
Våra kroppar var sjuka, och våra goda människor hjälpte oss att slippa lida mer utav det. Och de vet, precis som vi, att vi kommer att möta dem igen här när den stunden kommer för dem också…”
”Mjau, men jag tyckte så mycket om mattens mjuka händer… Vet du hur skönt och varsamt hon borstade min päls? Jag hann inte visa så mycket hur lycklig jag var hos dem?”

Fabiola håller sin nos varsamt mot Lusses kind och viskar ”Frank och Linnsen kommer att berättade det, var så säker! Precis som de andra katterna i mitt jourhem kommer att trösta min matte och husse… Alla vi älskade katter finns i ett nätverk av kärlek som bär…”
”Mjoooo – alla katter borde ha det så…” Lusses nos åker ned mellan tassarna och han somnar.


”Det är fullbordat!” sjunger ÄnglaKatterna. Och Lusses stora guldorange moln svävar stilla kvar över dem, och syns ända bort till de sörjande mattarna och hussarna som finns kvar i Livets Land…."



Matte och Lusse en stund innan Skaparkatten
kom och hämtade honom ♥



Tack vare Wikkis berättelse och att jag har varit över och hälsat på så vet jag att Lusse har det bra nu, och det har jag jamat för matte så att hon inte ska vara lika ledsen som på bilden ovan.

Vi tror att alla är glada och leker och har det bra, så som katter SKA ha det, hos Skaparkatten!  :D


12 kommentarer:

  1. Vad fint du och Wikki skriver om Regnbågslandet och Skaparkatten!
    nosgos å tröstegottisar
    Maurice & Kajsa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mmm, det är så vi tror!

      Nosbuffar

      Radera
  2. raijaravelin12:38

    Så fint du berättar om skaparkatten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla du! :)

      Nosbuffar

      Radera
  3. Ingalill20:57

    så fint, jag har en arbetskamrat som i onsdags, efter 15 år tillsammans, var tvungen att släppa iväg sin älskling till Skaparkatten, och jag är fullt övertygad om att Ozzy har det bra nu...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Stackars stackars kamraten, så ensjamt det måste bli utan sin vän efter så många år tillsammans... :/

      Men kanske kan det trösta att Ozzy nu springer och leker som en kattunge igen!

      Nosbuffar

      Radera
  4. Anonym20:59

    SÅ GRIPANDE DU JAMAR SYRRAN. LITE BLÖT OM NOSEN NU.
    NU VET JAG VAD SKAPARKATTEN ÄR.
    DET VAR NÄRA ATT HON/HAN TOG MIG IFEBRUARI NU SYRRAN.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla Mistor! :)

      Du får naturligtvis tro vad du vill, men så tror vi!

      Nosbuffar

      Radera
  5. Så underbart skrivet, vi blir alldeles tårögda. Klart det är så här det är! <3
    Många kramar och tassklappar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så jamarmycket! :)

      Vi vill gärna tro att det är så här i Regnbågslandet!

      Nosbuffar och kramar

      Radera
  6. Klart vi tror på Skaparkatten. Tänk den delen när man läser om Regnbågsbron när du läser att kisse stannar upp mitt i en lek för att möta en älskad vän. Gråter bara Jag tänker på alla mina missar jag skall få möta den dagen jag själv dör.
    Av lycka alltså.
    Nalle

    SvaraRadera