fredag 23 december 2011

Roligt och tråkigt

Idag måste jag säga att det är jobbigt. Jag försöker hålla mig undan från matte och lillhusse. Två gånger sedan jag bloggade sist har de hällt i nåt klafs i ögat på mig och nu får jag inte köra brummis! :(
Inte för att jag egentligen hade tänkt att köra brummis men tidigare hade jag iallafall möjligheten, men nu med den här ögonkleten ser man ju knappt Frank framför sig, snacka om guldläge för lillfjanten att ta min svans...

Igår hade jag en besökstopp i min blogg, hela 50 stycken katter var här och läste! *svansdans* I vanliga fall brukar jag ha ungefär 35 stycken och det var ju spännande att få några fler. Hej och välkomna till min blogg! *vinkar med tassen*



Hejsan, det är jag som är prinsessan Linnsen! :D

Jo, jag hade några saker som jag skulle berätta idag, bl a en sak som stickisen sa. När hon tittade på mina ögon så sa hon, "Linnsen får inte flytta". Matte tolkade det som att stickisen menade att familjen inte får flytta så matte berättade att vi flyttade för två år sedan och att det gått bra för Linnsen. Men då sa stickisen "hon får inte byta familj" och då tänkte matte att "tycker stickisen att det är så illa med Linnsens ögon"... Själv började jag tänka som Lurrvar "Jag vill inte flytta jag vill inte flytta..." Men matte sa till stickisen och säger till oss att vi ska aldrig nånsin flytta ifrån matte och lillhusse. Vi är mattes och matte är Franks och min för alltid (Lurrvar får ha henne lite grann)! Dessutom skulle hon ju aldrig klara sig utan oss. Matte har avtvingat lillhusse ett löfte att om hon skulle gå till Skaparkatten i förtid så ska lillhusse ha oss kvar. För vi är älskade katter!! *stampar med tassen jättehårt*


Jordens mest älskade katter! ♥


När vi var hos stickisen träffade matte en av tjejerna på katthemmet som hon känner. Hon har nio katter och tidigare också kaniner som hon lät gå lösa hemma. Hon berättade att hon och hennes pojkvän har köpt en gård där katterna först ska få gå i en utebur och sen få bli utekatter, jättemysigt! Matte frågade vad hon skulle ha gjort om hon hittat en pojkvän som inte tyckte om katter eller var allergisk och tjejen sa att en tidigare pojkvän faktiskt var så allergisk att han inte kunde andas av alla hennes djur (och matte som har en del erfarenhet av pojkvänner säger att andning brukar vara en bra förutsättning för om ett förhållande ska funka!  ;) ). Matte frågade henne om hon skulle offra sina djur för en pojkvän och hon svarade "aldrig, de är ju mitt liv och mitt största intresse!" Och det tycker matte var så klokt. Matte å sin sida berättade om sin husses tant som hade två katter när de träffades. Eftersom mattes husse är katthatare var det ju naturligtvis inget som han ville ha in i sitt hus, så den ena katten som kissade inne ibland avlivades och den andra fick komma med, men det var inget som mattes husse var förtjust i och han var nog glad när den nog efter några år. Matte är fortfarande ca 15 år senare chockad över att man kan avliva sina djur för en annan människa.


Och så en skojig sak som lillhusse upptäckte härom dagen. Det är så att med enkla ordalag så är lillhusse en klantskalle (han erkänner det själv också)! Han jobbar och tjänar pengar och så gömmer han dem för att de inte ska komma bort. Det är bara det att han glömmer var han har gömt dem... :(
I förrgår när det visade sig att jag skulle behöva gå till stickisen beordrade matte lillhusse att leta på de där förjamade åtta skällislapparna som han hade gömt, med följden att lillhusse drog fram varenda pryl i bokhyllan och vräkte ut på golvet. Turligt nog för matte hade hon somnat av sin huvudvärk, hade hon sett lillhusses rum så hade huvudet sannolikt sprängts! ;)


Värdefulla pälsbollar!


Ni vet att jag leker med pälsbollar eller hur. Matte borstar mig och sen sparar hon ihop tillräckligt mycket päls och så rullar hon det i handen så att det blir en boll och den far iväg med väldig fart och den jagar jag.
Nu lyfte lilhusse på understa hyllan i bokhyllan och där gjorde han ett fynd, inte några trista skällislappar utan hela tretton stycken pälsbollar av olika storlekar!! *jublar och dansar omkring*
Det var ju som julafton redan två dagar innan den riktiga julafton!! Matte har undrat var alla pälsar tar vägen , men nu fick de alltså svaret, de göms för framtida lek under lillhusses bokhylla! ;)
När lillhusse visade matte sitt fynd dagen därpå fick matte skratta åt hur tokiga vi katter är, jag skulle snarare säga smart! Vilket återkallar oss till ämnet eftersom lillhusse naturligtvis inte hittade sina pengar, men det ordnade sig ju ändå.


Och så fick matte just svar från stickisen om Lurrvars njurvärden:  de är fortsatt förhöjda och han får fortsätta med njurmaten och om han skulle må sämre finns det anabola steroider (ska Lurrvar bli en monsterkatt??) att ta till tydligen, men det vet matte inget om och nu blev hon depriderad igen...  Hon säger fula ord för sig själv, bäst jag låter henne vara en stund... :(

3 kommentarer:

  1. Åh va roligt att flera hittat hit kompis! Du skriver ju jättefint och det är spännande och följa dig varje dag.. Vet du, jag skrev lite igår om dig i vår blogg.. Och jag hoppas det inte gör något :)

    Åh, mamma känner precis som din matte.. Aldrig skulle hon välja bort oss för någon.. Hon har sagt att om en kille på två ben skulle komma hit så skulle han vara tvungen och godkännas av oss och också gilla oss massa mycket, för hon tar aldrig bort oss för någon :D

    Pälsbollar? Åh rackarns att jag inte fäller så mycket när mamma fixar till mig.. Kan man sno någon annans päls kanske? De andra har mer päls än mig.. Skulle det funka också.. Jag menar de vill väl inte ha tillbaka den som mamma borstat bort? *fniss*

    Otäckt med Lurrvars njurar.. Hoppas det också kommer lösa sig.

    Nospuss och Tassklapp (och Tröstis också)

    SvaraRadera
  2. klafs i ögonen??? blääääh!

    lillie och vi tror att det är så här: att man vet ungefär hur man vill leva sitt liv. såna människor som lillie t ex VILL inte leva utan djur. Hon vet inte riktigt hur man gör. Och om hon skall dela sitt liv med någon, så måste det ju vara en som vill leva på ungefär samma sätt. Det gäller ju även andra värderingar - man måste nog ha en gemensam bas. Människor som helst av allt vill vara djurägda ÄR inte likadana som de som helst av allt vill ha uhmmm t ex en hel soffa. Och pälsfria kläder. En katt är en bra bas, tycker vi. Katter vet alltid bäst hur allt skall vara!

    nosgos å dan-före-dangottisar
    Maurice & Kajsa

    SvaraRadera
  3. Anonym18:31

    Min matte skulle aldrig lämna bort mej för någon kille!Så hennes sambo fick bli godkänd av mej innan vi flyttade till han.Nu knorrar matte att han har stulit hennes katt!!Vadå jag kanske vill ha killsnack med husse!En katt kan man inte lura säger matte för katter känner på sej vilka som är djurvänner.Nospuffar:/Kidi

    SvaraRadera